nr-logo

Hållbarhet i praktiken

massutdöende
Längs med kusten utanför Sidney i Australien studerade forskaren Stephen McLouglin den tydliga gränsen för de svarta, kolrika berglagren. Gränsen uppkom när 70% av alla växter på land försvann vid det tredje massutdöendet i jordens historia för 252 miljoner år sedan. FOTO: Vivi Vajda, Naturhistoriska riksmuseet

Koldioxidutsläpp orsakade jordens största massutdöende

Ny forskning visar att jordens tredje massutdöende för 250 miljoner år sedan orsakades av enorma mängder koldioxid som släppes ut i atmosfären. Detta till följd av ett vulkanutbrott i Sibirien.

  • Annons 1

Det har skett fem stora massutdöenden under jordens historia, och forskare menar att ett sjätte massutdöende håller på att ske nu. Under det tredje utdöendet, som studien fokuserar på, försvann 96 procent av alla arter i haven, och 70 procent av de landlevande djuren.

Orsaken tros vara det gigantiska vulkanutbrott i Sibirien som ledde till att enorma mängder koldioxid och andra växthusgaser släpptes ut i atmosfären och jordens medeltemperatur steg flera grader.

Kunskapen om det tredje massutdöendet är framför allt baserad på forskning i områden som vid den tiden var täckta av hav på norra halvklotet. I den nya studien har forskarna istället undersökt den tidens landlevande ekosystem i Australien.

En global händelse

Forskarna har i den nya studien lyckats göra den mest exakta dateringen hittills av massutdöendet, som beräknas ha skett för 252,31 miljoner år sedan.

Utdöendet på land var en global händelse. Hårdast drabbades tempererade skogsområden, träskmarker, som var vanliga vid den här tiden. Först drabbades växter, sedan insekter, växtätare och sist rovdjuren.

massutdöende

Fossila löv av växten Glossopteris som dominerade de stora skogarna på södra halvklotet under tidsperioden perm men försvann vid det stora massutdöendet.

Varmare klimat

Resultaten visar på en klimatförändring med varmare, torrare klimat och en väldigt långsam återhämtning av vegetationen med ett uppehåll i torv- och kolbildning på cirka 5-10 miljoner år efter massutdöendet.

Livet i havet slogs ut cirka 370 000 år efter att växterna försvann från land. Här gick uppvärmningen långsammare och till slut avstannade oceanernas globala cirkulation.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och kollegor i USA och Australien. Läs hela studien här.

Läs mer: Ny forskning kan avslöja översvämningsrisker

Etiketter:, ,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Analys: Vem får stämma EU för otillräckliga klimatmål?

EU:s klimatmål är otillräckliga, menar en samisk ungdomsorganisation och ett flertal personer som berörs av klimatförändringar världen över. EU-domstolen har dock beslutat att avvisa deras talan och därmed inte pröva frågan i sak. JP Infonets redaktör och jurist Fanny Vesterberg analyserar talesrättsreglerna.

Energimyndigheten – lyft fram energirådgivningen!

Debatt

Rådgivning i energifrågor, så kallade EKR-verksamheter, behöver visa att de finns och därför bland annat öka synligheten på sociala medier. Energimyndigheten bör också lyfta fram rådgivningen gentemot andra myndigheter. Det menar Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads universitet, i en debattartikel hos Miljö & Utveckling.

  • Annonskod Huvudspalten 4