”Att klimatkompensera är onödigt dyrt”
Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka globalt och behöver drastiskt minska för att minimera effekterna av den globala uppvärmningen. Många åtgärder behöver genomföras för att minska klimatpåverkan och en åtgärd som förtjänar mer utrymme är klimatkompensation, skriver Markus Ekelund, vd 2050.
Många företag gör idag stora investeringar för att minska sitt klimatavtryck. För alla investeringar gäller det att få ut så mycket nytta av sin investering som möjligt. Investerar ett företag i en ny anläggning är det självklart att sträva efter så bra avkastning som möjligt. Klimatkompensation ger ingen ekonomisk avkastning, men ger andra mervärden. Dessa mervärden, såsom exempelvis att vara en attraktiv arbetsgivare och möjliggörandet av nya affärer, kan vara svårmätbara. Klimatnyttan per satsad krona går däremot att mäta och det är därför bekymmersamt att de svenska priserna bara rört sig marginellt när världspriserna de senaste åren rasat med 50-70 procent.
Blir klimatnyttan större för att svenska företag betalar mer för sin klimatkompensation? Nej, tvärtom riskerar vi att färre klimatkompenserar. Bara genom att öka efterfrågan kommer fler projekt att komma till stånd. Frågan påminner om diskussionen kring kravmärkta bananer och vikten av att öka efterfrågan för att därmed fler ska odla dessa bananer. Genom att köpa den kravmärkta bananen får odlaren betalt och kan fortsätta odla kravmärkt. Samma resonemang gäller klimatkompensationsprojekt.
Vi vet idag att klimatkompensationsprojekten minskar de globala utsläppen. Enbart CDM (FN:s system för utsläppsminskningar) har registrerat över 1,4 miljarder ton i minskade utsläpp. Det motsvarar hela Sveriges utsläpp i 24 år. För största klimatnytta rekommenderar vi projekt certifierade enligt Gold Standard och/eller CDM-projekt inom förnybar energi för att de då genomgått en noggrann extern revidering.
Hur kommer det sig då att de svenska priserna inte hängt med de internationella priserna ner?
