nr-logo

Tidningen för miljöproffs

KemIs replik till Livsmedelsföretagen:

Vår bedömning handlar om helhet och risk

Livsmedelsföretagen har i tidigare debattinlägg kritiserat Kemikalieinspektionens restriktiva syn på Bisfenol A. Riskbedömningen är ytterst relevant, skriver Nina Cromnier, generaldirektör på Kemikalieinspektionen, i en replik.

NinaCromnier
FOTO: Anette Andersson
  • Annons 1

Den internationella vetenskapliga diskussionen om riskerna med hormonstörande ämnen är omfattande. FN publicerade år 2013 en rapport , framtagen av internationella experter, om riskerna med hormonstörande ämnen. I rapporten State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012 uttrycks oro för att hormonstörande ämnen i vår miljö kan skada både fostret och det växande barnet.

Kemikalieinspektionen delar den oro som uttrycks i FN-rapporten. Om ett foster utsätts för ett hormonstörande ämne kan det ge effekter på hjärnans utveckling eller öka risken för att drabbas av sjukdomar senare i livet. Det handlar mer om när i utvecklingen fostret utsätts för ämnet än om hur höga nivåerna är. Det saknas idag vetenskapliga metoder för att fastställa säkra nivåer för hormonstörande ämnen.

Vi menar att EU:s kemikalielagstiftning är svag när det gäller att skydda människa och vilda djur från att skadas av hormonstörande ämnen Det saknas bland annat kriterier för att bedöma vilka ämnen som ska betraktas som hormonstörande. EU-kommissionen uppfyller tyvärr inte sina skyldigheter på detta område. Sverige har därför stämt EU-kommissionen inför EU-domstolen.

Kemikalieinspektionen anser att bisfenol A, BPA är ett hormonstörande ämne. Vi arbetar för att den bedömningen ska få genomslag i EU:s lagstiftning. Myndigheter i flera av EU:s medlemsländer delar Kemikalieinspektionens syn. Frankrike är särskilt aktivt med åtgärder både nationellt och med förslag på åtgärder i EU-lagstiftningen. Tyskland gör en ämnesutvärdering inom ramen för EU:s kemikalielagstiftning, Reach för att bedöma BPA:s hormonstörande effekter i miljön.

Naturvårdsverket i USA, EPA pekar på att utsläppen till miljön gör att vissa känsliga vattenlevande organismer i naturen kan utsättas för halter som motsvarar de halter som påverkar organismerna i laboratorieförsök. BPA ingår i EPA:s program för att stödja industrin att identifiera lämpliga alternativ till vissa farliga ämnen (Design for the Environment: BPA Alternatives Assessment Partnership). I USA pågår också ytterligare djurförsök för att utvärdera BPA:s hormonstörande egenskaper hos människa.

Livsmedelsföretagen lyfter fram Efsa:s, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets, bedömning av BPA. Det stämmer att Efsa:s bedömning är att den mängd BPA vi får i oss via livsmedel inte skadar hälsan enligt den kunskap vi har idag. Efsa betonar dock att det finns osäkerheter kring vissa effekter av BPA. Bedömningen är därför preliminär och man inväntar resultaten från ovan nämnda djurförsök i USA. Efsa har inte gjort en helhetsbedömning av riskerna med BPA.

Den enkla förklaringen till att Efsa:s bedömning inte behandlas på Kemikalieinspektionens webbplats är att den ligger inom Livsmedelsverkets ansvarsområde. Vi har dock en länk i artikeln om BPA till Livsmedelsverkets webbplats så att den intresserade på ett enkelt sätt kan hitta Efsa:s bedömning.

Livsmedelsföretagen pekar i sitt inlägg på en viktig fråga: Kemiska ämnen som förbjuds ersätts i vissa fall av andra ämnen som orsakar motsvarande risker. Det som inte tas upp i inlägget är företagens ansvar att se till att alternativens farlighet är testad och risken bedömd på ett sådant sätt att det är möjligt att undvika den situationen.

Här hittar du Livsmedelsföretagens debattartikel Fel riskfokus på KemI

Här hittar du tidigare replik av ekotoxikologen Magnus Hedenmark

 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Klimatsmart energi sparar miljoner

Det toppmoderna energisystemet vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå består bland annat av en av världens största geoenergianläggningar. På mindre än ett år har det minskat landstingets energikostnader med över två miljoner kronor.

  • Annonskod Huvudspalten 4