nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Johanna Grant, Gröna bilister och Zeromission
Johanna Grant, Gröna bilister och Zeromission, bjuder på sina tankar om 2018 och 2019. FOTO: Gröna Bilister

Johanna Grant: Klimatpositiv har blivit ett buzzword

Med bara fem dagar kvar till jul hittar vi Zeromission och Gröna Bilisters Johanna Grant bakom luckan. Hon trendspanar kring både 2019 års mobiltet och klimatarbete. Ordet klimatpositiv är redan 2018 på allas läppar.

  • Annons 1

Vilka är de viktigaste hållbarhetshändelserna 2018 inom ditt område?

 – Max satsning på klimatpositiva burgare har gått i bräschen för ”hållbarhetsarbetet 2.0” och sätter fingret på något viktigt. Det räcker nämligen inte med ett hållbarhetsarbete som går ut på att bli ”mindre dålig”. Att bli klimatneutral är endast ett delmål på vägen. – Om vi ska klara klimatmålen behöver vi ta upp mer än vad vi släpper ut i hela livscykeln. Max visar dessutom att en sådan satsning är allt annat än en uppoffring, snarare går det mer än väl hand i hand med affären eftersom de kopplar det till sitt erbjudande.

Vilka trender ser du inför 2019?

– Vi ser redan nu att ”klimatpositiv” har blivit ett buzzword och ger ringar på vattnet.

– Under 2019 tror jag att gränsen för vad som anses vara en ”hygiennivå” i ett hållbarhetsarbete höjs. Istället för att endast följa lagkrav och jobba med Scope 1 och 2-utsläpp och kanske tjänsteresor, vill fler företag och organisationer ställa om på riktigt och inser att de då behöver få koll på alla sina indirekta utsläpp i Scope 3, det vill säga i hela leverantörskedjan ur livscykelperspektiv.

– Men även att klimatkompensation är en viktig möjliggörare för att ta ett direkt ansvar, samtidigt som man vidtar åtgärder för att minska.

Vad du hoppas på inför 2019?

– Positiva och hoppingivande nyheter i media om hur världen går samman för att lösa klimatkrisen.

– Utifrån min ”Gröna Bilister-hatt” hoppas jag även att fler urbana bilister inspireras till att släppa ratten och bli mobilister som är medvetna om att val av färdsätt påverkar både andra människors hälsa, framkomlighet och samhället i stort. Inte minst att de får hjälp av politiska styrmedel och samhällsplanering att göra det.

– Att skippa bilen under milen, eller helt och hållet om det går, är dessutom gynnsamt för både den egna hälsan och plånboken – ett perfekt nyårslöfte med andra ord.

Miljö & Utvecklings julkalender: 

Lucka 1: ”Det går inte att blunda för kemikalieproblemen”

Lucka 2: Klimatkämpe berättar om trenderna 2019

Lucka 3: Valet till EU-parlamentet viktigast 2019

Lucka 4: Fysikprofessorn hoppas på billigare förnybar el 2019

Lucka 5: ”2018 blev växtbaserade livsmedel plötsligt mainstream”

Lucka 6: Mattias Goldmann: 2019 blir delningsekonomis år

Lucka 7: Naturskyddsföreningen: ”Biologisk mångfald får utrymme i samhällsdebatten”

Lucka 8: Akea: ”Lagkravet på hållbarhetsrapportering har gjort sitt”

Lucka 9: Svante Axelsson: Större fokus på CCS-teknik väntar

Lucka 10: Nudie Jeans: ”Vi ser ett fortsatt fokus på det återvunna plagget”

Lucka 11: Esam: 2018 visade mycket drivkraft kring klimatfrågor

Lucka 12: Nordea: Bankerna behöver erbjuda lösningar inom hållbara finanser

Lucka 13: Per Bolund: 2019 ökar trenden med grönt sparande

Lucka 14: Nyamko Sabuni: Stadsomvandling är en nyckel till hållbar framtid

Lucka 15: Tess Waltenburg: Sociala medier viktigt för en hållbar utveckling

Lucka 16: Rickard Nordin: Polariseringen måste brytas

Lucka 17: Anette Nordvall: ”Jag ser ett stort förändringsintresse för investeringar”

Lucka 18: Han hoppas på mer innovation kopplat till klimatfrågan

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Fiskguiden 2019: Här är fiskarna du ska låta simma vidare

WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur är släppt. Den vittnar bland annat om att bestånden hos 4 av 10 av våra vanligaste matfiskar inte mår bra. Miljö & Utveckling listar vilka fiskar du ska undvika i disken.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Debatt: Sverige kan bli världsledande inom bio-CCS

Debatt

Sverige kan bli världsledande med bred tillämpning av bio-CCS. Med sammanlagda utsläpp på 30 miljoner ton biogen koldioxid från 38 stora punktkällor finns goda förutsättningar. Det blir dyrt i starten, men på sikt sjunker kostnaderna, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio – Svenska bioenergiföreningen.