nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Från vänster: Niklas Österberg, Advokat, Eastmount Advokatbyrå, Sandra Atler, Folkrättsjurist och senior rådgivare och Jonas Jonzon, Jurist och rådgivare, Enact Sustainable Strategies.

”Inför lagkrav för företag att respektera mänskliga rättigheter”

Vi har på uppdrag av Statskontoret utvärderat hur svensk lag lever upp till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vår utredning visar att det finns en rad brister. Bland annat överordnas företagens vinstintresse mänskliga rättigheter, företag hålls ytterst sällan juridiskt ansvariga och kränkningar som sker utomlands prövas ytterst sällan i Sverige, skriver tre jurister som varit involverade i arbetet.

  • Annons 1

Fler brister är att sekretessregler begränsar intressenters möjligheter till insyn och det finns betydande rättegångshinder för offer från sårbara grupper.

Enligt folkrätten och internationella riktlinjer ska staten genom lämpliga åtgärder skydda människor från företagsrelaterad negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Staten bör därför omgående utreda möjligheterna att instifta ett obligatoriskt ansvar för företag att respektera de mänskliga rättigheterna inom och utanför Sverige.

Det finns en rad människorättsrisker svenska företags värdekedjor, till exempel barnarbete, tvångsarbete, undermåliga löner, allvarliga hälsoeffekter i lokalsamhällen på grund av utsläpp i vatten och mark, tvångsförflyttningar och landgrabbing.

Otillräckliga regler

Enligt folkrätten och internationella riktlinjer ska staten genom lämpliga åtgärder, skydda människor från företagsrelaterad negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Sådana lämpliga åtgärder ska inkludera reglering, men det är upp till staten att bestämma när och hur sådan reglering är lämplig.

Svensk lag ska möjliggöra och inte försvåra för företag att respektera mänskliga rättigheter, se till att ansvar kan utkrävas då kränkning skett och att domstol eller annan process ger möjlighet för offer att få prövning och evenuellt gottgörelse.

Både stater och näringsliv hävdar ofta att företag måste få sköta sitt ansvar för mänskliga rättigheter genom självreglering, och att tvingande regler bör komma i andra hand. Men vår utredning visar att de allmänna reglerna om exempelvis bolagsrätt, processrätt, skadeståndsrätt och rättegångsprocess inte är tillräckliga. De huvudsakliga bristerna är:

1. Vinstintresset överordnas mänskliga rättigheter.

Bolagsrätten kräver inte att företag beaktar mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter blir i bästa fall, om företaget vill, ett sekundärt intresse efter vinstintresset.

2. Företag hålls ytterst sällan juridiskt ansvariga.

Företag är som juridiska personer inte straffrättsliga subjekt. Regler om företagsbot har begränsad effekt i praktiken. Det är svårt att bevisa att en fysisk person i företagsledande position, exempelvis i en styrelse, individuellt medverkat till ett människorättsrelaterat brott.

3. Kränkningar som sker utomlands prövas ytterst sällan i Sverige.

Det saknas extraterritoriell jurisdiktion för svenska domstolar att pröva de flesta företagsrelaterade människorättskränkningar, det vill säga, negativ påverkan av svenska företag som ägt rum utomlands. Många människorättskränkningar lämnas utan uppföljning, offer får ingen upprättelse, företag kan undkomma ansvar genom att gömma sig bakom juridiska konstruktioner.

Sekretessregler skapar hinder

Sekretessregler begränsar intressenters möjligheter till insyn. Sekretessregler, exepelvis om företagshemligheter, gör att offer, intressenter och myndigheter nästan aldrig har komplett information om kränkningar, risker, ansvar och åtgärder.

Betydande rättegångshinder för sårbara offer. Det finns praktiska hinder för den som lidit skada att få sin sak prövad och ytterst, att få tillgång till gottgörelse för företagsrelaterade människorättskränkningar. Det drabbar ofta redan utsatta och sårbara individer, såväl i Sverige som utomlands. En person som inte har kunskap om det svenska rättssystemet och eller ekonomiska resurser har små möjligheter att få framgång med sin talan mot ett stort svenskt aktiebolag.

Obligatoriskt ansvar för företag

Den svenska staten bör omgående utreda möjligheterna att instifta ett obligatoriskt ansvar för företag att respektera de mänskliga rättigheterna inom och utanför Sverige. Företag bör avkrävas att genomföra människorätts-due diligence, den process som företag ska använda för att identifiera och hantera sina människorättsrisker, i enlighet med de internationella riktlinjerna; åtminstone vid hög risk för negativ påverkan vare sig den risken finns i Sverige eller utomlands.

Ansvaret bör inkludera att genomföra lämpliga kontroller av leverantörer och dotterbolag, och undlåtenhet eller bristfällig kontroll bör kunna leda till ansvar. Lagstiftningen bör ha både straffrättslig, civilrättslig och extraterritoriell verkan, möjliggöra talan för enskild eller grupp i domstol och kunna föranleda omedelbara, kännbara ekonomiska sanktioner för företags underlåtelse att vidta åtgärder.

Länder som Frankrike, England och USA har på olika sätt lagstiftat om företags ansvar för mänskliga rättigheter. Sverige bör göra detsamma.

Av: Sandra Atler, Folkrättsjurist och senior rådgivare, Enact Sustainable Strategies, Niklas Österberg, Advokat, Eastmount Advokatbyrå och Jonas Jonzon, Jurist och rådgivare, Enact Sustainable Strategies.

Läs mer här.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4