Hårdare krav på miljöredovisningar behövs
Det är inte självklart att de företag som listas på olika hållbarhetsindex har lägre utsläpp än de som inte får vara med. Vilka som kommer med handlar mer om hur duktiga företagen är på att skapa sig en miljöimage än om de faktiska utsläppen, enligt en studie av Pontus Cerin på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hur företag väljer att framställa sig själva har stor betydelse för hur de uppfattas av omgivningen, enligt Pontus Cerin, IVL. I en utökad version av sin avhandling, tryckt av Naturvårdsverket, har han granskat effektiviteten hos ledningssystem och livscykelanalyser samt tittat på hur företagen kommunicerar sitt miljöarbete utåt.
Visst kan verktyg vara till hjälp för företag som vill reducera sina utsläpp, men det beror helt på hur de används.
– De är inte sällan de mest förorenande företagen som har de mest utförliga miljöredovisningarna, säger Pontus Cerin. Eftersom det inte finns några krav på vad en miljöredovisning ska innehålla kan företagen vinkla på vad de själva vill och använda redovisningen som ett sätt att styra bort debatten från frågor som är känsliga för dem.
Redovisning viktig för hållbarhetsindex
Att det egentligen inte finns några krav på prestandan i miljöredovisningarna gör det svårt att jämföra företag sinsemellan eller att jämföra ett specifikt företag år från år. Ett annat dilemma är att miljöredovisningarna har stor betydelse när analysföretagen väljer ut de företag som får vara med i olika hållbarhetsindex. I sin studie gjorde Pontus Cerin en jämförelse mellan de företag som som var med på vanliga Dow Jones och de som var med i Dow Jones Sustainability Index, DJSI. Det visade sig att de företag som var listade på DJSI i genomsnitt hade betydligt högre utsläpp än de som inte var med på listan.
– Det innebär att någon som väljer att investera i en etisk fond som är baserad på på Dow Jones Sustainability Index i själva verket kanske investerar i ett företag med större utsläpp, konstaterar han.
Ta fasta på prestandan
Pontus Cerin efterlyser ett ökat fokus på företagens verkliga miljöprestanda och tydliga krav på vad miljöredovisningarna ska innehålla.
– Det är viktigt att vi hittar ett sätt att säkerställa att informationen är konsekvent, jämförbar och ger en rättvis bild av bolaget, säger Pontus Cerin, men kommenterar i samma andetag att hans syfte inte är att svartmåla miljöredovisningarna. Det gäller att hitta de brister som finns och förbättra de frivilliga redovisningarnas användning och användbarhet.
Även miljöledningssystem är på sätt och vis drabbade av samma sjuka som miljöredovisningarna. I samband med avhandlingen såg Pontus Cerin att ett generellt problem är att många företag inte integrerade miljöarbetet i hela verksamheten. Man kanske miljöcertifierade fabriken, men inte huvudkontoret eller utvecklingsenheten där de avgörande besluten fattades.
– Hur produkten ser ut bestäms inte på fabriksgolvet. Systemet måste omfatta hela företaget, särskilt de delar där viktiga beslut tas, om arbetet ska nå de stora förbättringsmöjligheterna.
Samhället har ansvar
Men man ska inte förebrå företagen för att deras miljöarbete inte alltid ger så stora effekter. Företagens främsta uppgift är att tjäna pengar och en viktig samhällsfråga är hur man kan utforma incitament som gör att företagen tjänar på att arbeta proaktivt med miljöfrågor. Grön upphandling, ett utökat ansvar för växthusgaserna som i handel med utsläppsrätter, eller ökat ansvar för sitt avfall, som i det nyligen införda WEEE-direktivet är exempel som Pontus Cerin lyfter fram.
– Företags uppgift är inte att vara altruistiska, deras uppgift är att tjäna pengar. Om ingen köper miljövänliga produkter är det inte deras problem, säger Pontus Cerin.
