nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Har Sverige en ledande roll inom miljöteknik i framtiden?

Hur ser det ut med Sveriges grundfärdigheter för att konkurrera på global nivå framöver? Det frågar sig Alec Arho Havrén.

  • Annons 1

I framtiden kommer Sverige knappast ha en väsentlig konventionell produktionsbas. En allt större förskjutning mot en tjänstbaserad ekonomi i ett informationssamhälle kommer att ske i hela Norden och slutligen inom hela EU.

Just inom miljöteknik har de nordiska länderna – främst Sverige, Finland och Danmark – tills vidare ett litet försprång inom vissa områden, ett kunnande som kan ha en positiv inverkan globalt.

Hur ser det ut med Sveriges grundfärdigheter för att konkurrera på global nivå framöver? Varifrån kommer framtida forskare, utvecklare och innovatörer?

Stora delar av världen satsar nu på grön teknologi, inklusive Kina. Sverige vill vara i täten för utvecklingen, men hur ser satsningen egentligen ut på längre sikt.

Elementära grundförutsättningar

I Sverige är svagheterna tydliga inom skolsystemet. Det är ingen nyhet att Sverige, tack vare sin politik de senaste decennierna, skapat ett stort handikapp för sin framtid. I PISA (Programme for International Student Assessment) och övriga relevanta undersökningar, ser man klara och tydliga tecken på problem. Trots stora monetära satsningar – Sverige ingår i den gruppen OECD-länder som spenderat mest pengar och fått sämre resultat – har svenska ungdomar fått den sämsta utväxlingen för pengarna. Australien, Belgien, Finland, Japan, Kanada, Korea, Nederländerna och Tjeckien är goda exempel på hur man spenderar mindre men trots det får en hög utbildningsnivå. Gruppen med de stora spenderarna, där även Sverige ingår, fick sämre resultat än medeltalet av OECD-länderna.

Vad beror dessa skillnader på? I Sverige är det inget tvång på högskoleutbildning för lärare, bara för att nämna en väsentlig skillnad mellan Sverige, som ligger närmare botten av rankingen, och Finland, som toppar undersökningen gång på gång i mer eller mindre i alla kategorier. Man undrar hur två nordiska länder med en så sammanknuten lång historisk homogenitet i statsväsendet kan vara så olika i sina utbildningskrav – och värre blir det när man går upp till gymnasienivå (PISA-undersökningen är bara för 15-åringar). Senast man skrev studentexamen i Sverige var 1968. För att kvala in till ”gymnasiestudier” krävs helt enkelt bara godkänt i svenska, engelska och matematik. Detta är helt otillräckligt om man ska stöda ett samhälles grundpelare och skapa allmänbildning och vitala färdigheter för högre studier.

Om Sverige ska kunna få en elementär grund för sin konkurrenskraft, måste man ha en högre ambitionsnivå. En högre utbildningsnivå är en grundförutsättning för att få fram framtida innovatörer. Ändringsprocessen måste påskyndas. Regeringen har ett kolossalt jobb framför sig om de ska kunna reparera decenniers misskötsel av skolväsendet. Förståelsen för ekologiska frågor och värderingar blir ju inte heller bättre med en låg allmänbildning.

Grön teknologi och affärsverksamhet – kluster för tillväxt

Miljödriven affärs- och teknikutveckling är på språng. Sverige bör ta itu med att utnyttja sina styrkor och satsa på att utveckla sina kritiska svagheter.

Skapande av ett aktivt kluster för miljöteknik och miljöanpassade produkter har stor potential bland små och medelstora företag. Även större etablerade bolag kan delta i paradigmskiftet och skapa en nyfokusering på kärnkunnande inom miljöteknik. Tänk på att världens största mobiltelefontillverkare, Nokia, ursprungligen var en producent av gummistövlar och en massa andra lågteknologiska produkter. På lång sikt kunde det vara möjligt att länder som Finland och Sverige kunde hitta sina nya Nokia- och Ericsson-succéer inom miljödrivna teknologier och tjänster.

För att en ny nordisk tillväxtekonomi ska kunna materialisera sig, krävs nya strategiska satsningar och många av dessa satsningar måste vara långsiktiga. Med de korta politiska mandat man har idag är risken för att de inte blir av dessvärre väldigt stor.

Kinesiska universitet och högskolor producerar årligen cirka 600 000 nya ingenjörer och Indien 350 000 (enligt senaste myndighetsstatistik). I USA, där den hittills mest kvalitativa forskningen och utvecklingen har utförts, examineras omkring 140 000 ingenjörer årligen. Det är inte svårt att prediktera var de största innovationerna görs i framtiden. Den kritiska massan skapar en enorm talangpool i Kina och Indien.

Ökning av ambitionsnivå, incitament för risktagande och innovation är några av punkterna som behöver åtgärdas i Sverige. Med rätt incitament och utbildningssatsning kan Sverige bli ett utvecklingslaboratorium för grön teknologi.

Det viktigaste är förstås att en satsning på miljöteknik utförs – oavsett var. Därför har World Ecological Forum inlett ett samarbete med Tynax, världens största handelsportal för ny teknologi. Idag har portalen över 12,000 sökbara innovationer. Vi på World Ecological Forum tog initiativ till att skapa denna miljöteknikportal, Green Market Place. Genom denna portal kan alla företag, innovatörer, universitet, med flera, lägga ut sina nya teknologier och patent för hela världen att utnyttja.

World Ecological Forum har även påbörjat en studie om etablering av ett miljöteknikcentrum på Gotland. Den gröna utvecklingsinkubatorn skapar ett kluster av företag där även Gotland Ring, världens första ekologiska test- och motorbana, kommer att ingå. På det flera hundra hektar stora området testas och lanseras redan låg- och noll-utsläpp-fordon och all el kommer från vindkraft.

Om man vill optimera påverkan på miljön, så bör man satsa på teknologier som kan användas i de stora tillväxtländerna som Kina och Indien. Det är där man når den kritiska massan och kan göra mest nytta – allt från att minska totala utsläpp till att skapa högre säkerhetsstandard och hälsa inom olika delar av samhället.

Viktiga kunskaps- och erfarenhetsbyten sker till exempel via World Ecological Forum 2010 i Visby. En aktiv samverkan mellan företag, innovatörer, akademiker, politiker/policy makers och finansiärer bör ske kontinuerligt och vårt forum kommer att kontribuera med en liten del i denna enorma helhetsekvation där det finns nog med arbete för oss alla.

Mycket av vår ”egen produktion” i väst hamnar i länder som Kina, Indien och övriga tillväxtekonomier. Det är vårt ansvar att se till att produktionen där blir både miljövänlig och rättvis. Vad länder som Sverige kan göra är att satsa på att utveckla grön produktionsteknik och gröna tjänster. Där har Sverige mycket att ge, men det är av högsta vikt att se till att forsknings- och utvecklingsarbetet till sina strategiska delar stannar kvar i landet. Detta sker endast genom en satsning på skolväsendet långsiktigt. Utan högre krav på grundutbildning har Sverige ingen framtid – varken inom miljödriven teknik eller övrigt.

Alec Arho Havrén, Grundare/Ordförande för World Ecological Forum

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4