Här är utmaningarna med Iso 26000

Målet med den nya standarden är att vägleda företag och organisationer mot socialt ansvarstagande eller social responsibility, SR, som det heter på engelska. C:et som står för corporate i det trendiga begreppet CSR har fallit bort eftersom standarden riktar sig till alla typer av organisationer och inte bara företag. Arbetet med den kommande standarden, som lanseras i slutet av året, har inte varit hinderfritt. Kompromisser har varit nödvändiga i ett arbete som omfattar över 90 länder och såväl miljömässigt och socialt som ekonomiskt ansvar. Bland annat ströks den kontroversiella formuleringen om att människor inte ska diskrimineras på grund av sin sexuella läggning efter protester från Gulfländerna.

– För att få igenom standarden fick vi att byta ut formuleringen med ”sexuell läggning” mot att ingen ska diskrimineras på grund av sina personliga relationer, säger Anna Linusson, miljöchef på Stockholms läns landsting och ordförande i den tekniska kommittén för ISO 26000, under ett seminarium arrangerat av Sis, under Almedalsveckan.

Hur översättas?

En annan oenighet gäller den svenska översättningen. Just nu funderar den svenska arbetsgruppen över begreppet social responsibility. Ska det heta samhällsansvar eller socialt ansvar på svenska?

Anna Linusson ber även publiken notera att det i standarden står att organisationer ska ta hänsyn till de effekter som dess aktiviteter har men också dess beslut, exempelvis när det gäller miljö.

– Det är alltså inte bara det organisationen gör utan även det man beslutar om och som andra gör, påpekar Anna Linusson.

Miljö finns med som ett av sju huvudområden men företag som vill arbeta med standarden som verktyg påverkas även indirekt av de andra områden, exempelvis mänskliga rättigheter.

– Det kan handla om hur man arbetar i krigsdrabbade länder men också i områden som har drabbats av naturkatastrofer.

För generell

På plats fanns även Ikeas utvecklingschef Olle Blidholm. Han tycker att Iso 26000 är för allmänt hållen.

– Vi hade också ganska generella och lite otydliga riktlinjer i början och det fungerade inte alls bra. Man måste veta vad man har att leva upp till, säger han och konstaterar att hans företag har kommit längre med att sätta upp mer konkreta riktlinjer idag.

Många var också positiva till de effekter som den nya standarden kan komma att få i händelse av ett internationellt genomslag. Och företagen kan tjäna pengar på att luta sig mot vägledningen, konstaterade Daniel Steinholz, varumärkesexpert på Allies.

– Om man gör rätt mycket av det här redan idag är det smart kostnadsmässigt att använda den här guiden.

Försiktigt agerande

Elisabeth Ekener Petersen, hållbarhetsexpert på WSP och medlem i svenska gruppen för Iso 26000, lyfte fram sin hjärtepunkt i dokumentet, nämligen det omtvistade området organisationsstyrning. Många som arbetat internationellt med att ta fram Iso 26000 har inte sett poängen med att ha ett kapitel som förespråkar vikten av en systematiskt ledningsstruktur för verksamheten.

– Det här området har jag kämpat för att få behålla. Det är viktigt att man har ett systematiskt arbete med ledningens engagemang för att stötta de andra områdena i standarden, säger hon och konstaterar att det annars blir svårt att få en ansvarsfull organisation.

Kristina Sandberg, internationellt ansvarig för Iso 26000, tog upp en av de sju principer i standarden som hon tycker är väldigt viktig för organisationer att fundera kring, försiktighetsprincipen, det vill säga att man vid osäkerhet inte tar stora risker som kan få konsekvenser för miljö och människor.

– Man får inte skylla på att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis för att något är farligt. Hade BP inte tagit så stora risker hade de säkert klarat sig bättre.