nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Sara Lindstrand, ÅF.
Det är en utmaning att försöka maxinera hållbarhetsvärden, säger Sara Lindstrand, ÅF. FOTO: ÅF

Hållbarhetsindex blev ögonöppnare för ÅF

Genom att mäta det omätbara i ett hållbarhetsindex vill ÅF göra sitt hållbarhetsarbete mer transparent. Än så länge är företaget ensamt om att använda modellen. Den gör det möjligt att sätta hårda siffror på mjuka värden, till exempel uttag av föräldraledighet.

  • Annons 1

Det har gått några år sedan teknikkonsultföretaget ÅF:s hållbarhetsdirektör Nyamko Sabuni träffade Ragne Emardson, då forskningschef på SP (nuvarande Rise), som hävdade att det gick att mäta vad som helst.

– Nej – kan ni mäta hållbarhet? sade Nyamko Sabuni.

– Jo, sade Ragne Emardson, som hade gjort just det i nästan tio år.

Ur meningsutbytet föddes ett projekt som ledde till det som nu är ÅF:s egenutvecklade mätverktyg SBPI. Indexet är en siffra mellan noll och 100, ett värde på hur bra ÅF:s hållbarhetsarbete är både inom olika områden (KPI:er) och totalt.

– Den stora nyttan med det här är att man får en jämförbarhet inom hållbarhetsområdet, och att det blir svårare att linda in sina resultat i vackra ord. Det blir svårt att prata bort hållbarhetsarbetet när det redovisas ungefär på samma sätt som resultatsiffror för vinst och förlust, säger Ragne Emardson, som idag är chef på Akademin för textil, teknik och ekonomi vid högskolan i Borås.

Hållbarhetsindex blev en ögonöppnare

För ÅF:s del blev indexet en ögonöppnare. Många hade överskattat företagets hållbarhetsarbete, berättade hållbarhetsdirektör Nyamko Sabuni på Miljöstrategidagarna.

Bästa resultat är index 100, och de flesta gissade att ÅF låg på 75 till 80.

– Men så bra är vi inte. 100 kommer ingen att nå. Första året låg vi på 59. Andra året på 63. Det långsiktiga målet måste vara en utmaning, sade Nyamko Sabuni.

Hon förklarar att det hänger ihop med att man tenderar att fokusera på de KPI:er där företaget lägger mest kraft och utvecklas, medan andra delar av hållbarhetsarbetet står still.

Sara Lindstrand, chefsstrateg på ÅF, förklarar hur indexet fungerar.

– Ofta har man enkätsvar som underlag, och ofta finns det luckor i svaren vilket leder till utmaningar när det kommer till repeterbarhet och jämförbarhet. Metodiken som SP tillämpat hanterar sådana luckor på ett robust sätt, säger hon.

Ger möjlighet till jämförelse över tid

Tack vare det kan mätresultat som avfallsmängder, energimix eller lönenivåer stoppas in i samma modell som data om hur medarbetarna upplever arbetsplatsen. När de mjuka värdena blir hårda uppstår möjligheter till jämförelse, framför allt över tid.

– Den stora finessen är att man ofta fastnar i att mäta det som är lätt att mäta istället för det som rätt. Man mäter där det finns siffror. Med den här modellen kan du mäta och kombinera olika saker och få ett mer representativt mått på hållbarheten, säger Ragne Emardson.

För ÅF:s del hanterar verktyget 60 olika indikatorer.

Frågan är förstås hur en så avancerad modell ska bli tillgänglig nog för att fungera på bredden.

– Parallellt med metodikspåret jobbade vi med ett verktyg för att digitalisera hela processen från datainsamling till granskning, beräkning och presentation av mätresultatet. Ambitionen var att inkorporera mätmodellen i verktyget, att skapa en webbaserad portal där man kan logga in och skicka in data. Portalen innehåller också ett tydligt granskningsflöde, säger Sara Lindstrand.

Verktyget snarare ett ledningssystem

Hon menar att verktyget snarare är ett ledningssystem än ett vanligt datainsamlingssystem.

– Vi behöver kunna visa våra intressenter var vi står men kan inte alltid visa alla detaljer, säger hon.

Ett konkret exempel på intern nytta är att det nu finns ett ökat fokus på hur företaget genomför riskanalyser i anbudsskedet. Indexet har helt enkelt lyft frågan om hållbarhetsindikatorer hos uppdragsledarna.

Beroende av kundernas beslut

ÅF är ett konsultföretag och följaktligen beroende av sina kunders beslut. Ett projekt blir inte mer hållbart än kundens krav. Och resultatet syns på index, eftersom uppdragsledarna har i uppgift att skatta projektens hållbarhet.

– Det är en utmaning att försöka maximera hållbarhetsvärden, för vi är väldigt styrda av kundunderlaget och resultatet är avhängigt kundens specifikation, som inte alltid tar hänsyn till hållbarhetens samtliga dimensioner. Därför försöker vi komma in tidigare i projekten och högre upp i värdekedjan. Då kan vi påverka kravbilden, få med ett holistiskt perspektiv och visa på vinsterna med hållbarhet, säger Sara Lindstrand.

ÅF har valt att inte ta med underleverantörernas hållbarhetsarbete i sitt index. Däremot finns hållbarhet med vid inköp.

Fick oväntade effekter

Bakom dagens verktyg ligger mycket arbete med bland annat urval av indikatorer. Men när systemet väl var på plats fick det oväntade positiva effekter:

– Vi använder det för att målstyra internt och som ett övergripande mätvärde i vår hållbarhetsredovisning. Och när vi skulle tredjepartsgranska hållbarhetsredovisningen och även omcertifiera oss för Iso 9001 och 14 001 fick vi användning för verktyget. Revisorerna gillade systemet, säger Sara Lindstrand.

Hon anser att verktyget är allmängiltigt, men att det krävs en del jobb att använda det för andra typer av verksamheter.

– Vi är ju ett tjänsteföretag, och det är ett större kliv att införa det här i ett produktägande företag. Och vill man mäta hur hållbar till exempel en stad är, så blir bilden ännu mer komplex, säger hon.

 

Exempel på indikatorer i ÅF:s hållbarhetsindex:

– Likvärdigt uttag av föräldraledighet mellan män och kvinnor.

– Bidrag till de globala målen genom uppdragen.

– Utsläppsintensitet.

– Andel nyanlända ingenjörer – ÅF:s program för att hitta nyanlända med ingenjörskompetens och erbjuda dem praktikplats och introduktion.

– Andel exjobbare från högskolorna.

Läs mer: Social hållbarhet: Scania tar hjälp av sina kritiker 

 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

”Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden behöver”

Mattias Goldmann om 73-punktsöverenskommelsen:

Förutsättningarna för att nå klimatmålen till år 2030 förbättras kraftigt med 73-punktsöverenskommelsen mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet. Men de viktigaste punkterna behöver konkretiseras och utformas så att de ger maximal klimatnytta, skriver Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet, i en debattartikel för Miljö & Utveckling.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Så dålig är luften för cykelpendlare i Stockholm

Gång- och cykelpendlare exponeras för stora mängder luftföroreningar under rusningstrafik i Stockholm. Enligt en ny studie av Folksam utsätts de för nästan sex gånger så höga nivåer av luftföroreningar som stockholmare i snitt.