nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Hållbar tillväxt – äta kakan och ha den kvar?

Finanskris, kollapsade ekonomier och rejäla aktiefall. Utarmade ekosystem, klimatförändringar och stora avfallsberg. Är ständig tillväxt och hållbar utveckling en omöjlig ekvation?

  • Annons 1

Tiden då vi trodde att naturresurserna skulle flöda för evigt och att konsumtion var ett tecken på välfärd börjar så sakta blekna. Allt fler har insett att vi lever över våra tillgångar, både de ekonomiska och de miljömässiga. Det har bidragit till att andra tillväxtteorier än enbart den ekonomiska har fått allt större utrymme.

För tillfället pratas det mest om hållbar tillväxt, eller grön tillväxt som det också kallas. När ekonomisk tillväxt syftar på att värdet av produktionen av varor och tjänster ökar, innebär hållbar tillväxt att ekonomin växer samtidigt som miljömässiga och mänskliga värden långsiktigt tas tillvara.

En av förespråkarna för hållbar tillväxt är EU:s miljökommissionär Janez Potočnik. Enligt honom finns bara en väg att gå för att möta klimatmålen och för att hantera konkurrensen om naturresurserna. Lika viktigt är det för att minska sårbarheten och beroendet av fossila bränslen.

– Grön tillväxt är den enda hållbara framtiden, för Europa och för världen. Näringslivet och miljön måste gå hand i hand – i det långa loppet har vi samma mål, sade han i samband med att EU:s färdplan mot en hållbar ekonomi 2050 presenterades.

Sten Axelsson, analytiker på Tillväxtverket, tror att det allmänna intresset för miljö har bidragit till att hållbar tillväxt hamnat i stormens öga. Och att det är den eventuella motsättningen mellan just tillväxt och miljö som öppnat upp för nya teorier. Men finns det någon motsättning?

– Det är en svår fråga. Egentligen är ju tillväxt en del av samhällsutvecklingen, nya företag och innovationer bidrar till bättre produkter och tjänster med högre värden. Det är svårt att stoppa utvecklingen och tänka sig en värld utan tillväxt.

OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, har lanserat en strategi för grön tillväxt. Enligt dem skulle ”business as usual” kunna leda till ökad vattenbrist, resursbegränsningar, luft- och vattenföroreningar, klimatförändringar och oåterkallelig förlust av biologisk mångfald. En viktig nyckel i omställningen är innovation och OECD menar att det kanske är dags att slopa bruttonationalprodukt, BNP, som mått för ekonomisk utveckling och istället ta fram olika utvecklingsmått som omfattar kvaliteten på tillväxten och hur det påverkar människors välstånd och välfärd.

För att ta steget mot hållbar tillväxt måste både företag och konsumenter uppmuntras till grönare beteende genom politiska strategier som riktar investeringar och ekonomiska incitament rätt. Enligt OECD kommer hållbar tillväxt att leda till att nya arbetstillfällen skapas, inte arbetslöshet. Nationella strategier måste integreras i politiska strategier i såväl tillväxtländer, utvecklingsländer och redan utvecklade länder. Men det krävs också internationellt samarbete för att förgröna tillväxten, bland annat när det kommer till bevarandet av biologisk mångfald och att minska klimatpåverkan samt ny vetenskap och teknologi.

Men hållbar tillväxt är när det kommer till kritan ändå tillväxt. En person som skakar på huvudet åt stegringen är Tim Jackson, professor i hållbar utveckling på universitetet i Surrey, Storbritannien. Hans bok Välfärd utan tillväxt väckte stor uppståndelse när den kom ut. Tim Jackson pekar på studier som visar att det inte finns något system i naturen som klarat av att växa för evigt utan att tillslut kollapsa. Varför skulle vårt moderna ekonomiska system skilja sig? Enligt honom bygger tillväxt på människors hunger efter kunskap, den senaste tekniken och de häftigaste upplevelserna. I ett citat som spridit sig som en löpeld på Twitter beskriver Tim Jackson Storbritannien innan finanskrisen 2008: ”Människor spenderade pengar de inte hade, på saker de inte behövde, för att skapa intryck som inte består, på folk de inte bryr sig om.”

Men är människor verkligen så individualistiska och konsumtionstörstande? Nej, svarar Tim Jackson själv. För i kölvattnet av krisen spenderades mindre pengar, det blev intressantare med långsiktigt sparande och med relationer.

Även den före detta Europaparlamentarikern Anders Wijkman, som skrivit boken Den stora förnekelsen tillsammans med Johan Rockström, efterfrågar en ny ekonomisk modell. Enligt honom är ett av problemen att vi använt BNP som mått på samhällsutvecklingen. Men BNP är endast ett mått på hur mycket pengar som snurrar runt i systemet, inte ett mått på kvalitet.

– Det är ett systemfel att vi endast ser ökad volym som något bra. BNP ökar till exempel ju mer fisk vi plockar upp hur haven, men det tar ingen hänsyn till att vi bryter ned fiskebestånden. Det är ungefär som att kissa i strumpan, det blir varmt och skönt för stunden men obehagligt efter en kort tid, säger Anders Wijkman.

Han framhåller vikten av en cirkulär ekonomi där ekonomi och natur lever i symbios. Där det finns tydliga gränsvärden för resursanvändning och tydliga gränser och krav på återanvändning av material och produkter. Då skulle målet med produktionen vara att varorna ska användas så länge som möjligt. Kvalitet och livslängd skulle öka och restprodukterna sedan gå tillbaka in i systemet för att användas igen. Affärsmodeller där produkter hyrs ut, istället för att säljas, vore en viktig del i cirkulär ekonomi.

– Ytterst är det en fråga för det politiska systemet. Incitamenten måste styra rätt. Sänk skatten på arbete, lägg istället skatt på att utnyttja jungfruliga råvaror. Utveckla välfärdsmått som mäter det vi vill ha, som rättvis inkomstfördelning, full sysselsättning, bra sjukvård, ekologi i balans och ett stabilt klimat, säger Anders Wijkman.

Han pekar på ett system där naturens kapital bokförs likt ekonomi och finanser.

– Idag räknar vi flöden men inte lagren. Vi kör planeten utan balansräkning, inget företag skulle kunna göra så.

Enligt honom måste det finansiella systemet ses över. Idag investeras våra pensionspengar i fossilbaserade företag när de egentligen borde investeras i framtidens energi, som sol och vind.

– Många tjänar pengar på kort sikt. Men på lång sikt är det förödande. Vi måste ändra dagens ekonomiska system för att inte gå rakt in i en kollaps.

Det pågår idag ett flertal initiativ för att sätta en grön stämpel på ekonomin och jobba mot hållbar utveckling. En kritisk faktor är just BNP-måttet som fått motta mycket kritik för den snäva synen på just välfärd. För kanske går välfärd inte att mäta i ekonomiska termer. I rapporten Klimatomställningen och det goda livet ger forskare ett nytt perspektiv på klimatfrågan genom att titta på kopplingen mellan välbefinnande och klimatpåverkan.

Undersökningar visar att vi människor blir lyckliga av att umgås med nära och kära, äta och ha sex, medan exempelvis shoppa och pendla kommer långt ned på listan. Det som skapar välbefinnande har låg klimatbelastning jämfört med det som skapar olust och stress. John Holmberg, forskare på Chalmers och en av rapportens författare, menar att vi bättre måste förstå välbefinnande, kanske blir vi inte lyckliga av det vi tror att vi ska bli lyckliga av.

– I Happy Planet Index visar sig Costa Ricas invånare vara lyckligast. Men när det gäller BNP kommer Costa Rica långt ned på listan.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Chalmers vässar forskningsmiljö för solenergi

Chalmers vässar sin forskningsmiljö när det gäller fastighetsnära energiproduktion av solenergi. Målet är att skapa en forskningsmiljö som är unik i Europa.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Sju nya ordförande för Sis tekniska kommittéer

Sis, Swedish Standards Institute, har 293 tekniska kommittéer som arbetar med att utveckla standarder inom allt från socialt ansvarstagande och Internet of Things. Nyligen fick sju av kommittéerna ny ordförande. Här är de.