Grönare Europa med IPPC

IPPC-direktivet reglerar utsläpp och annan miljöpåverkan från större energi- och industrianläggningar samt vissa andra anläggningar. Direktivets berör främst åtgärder för att förebygga eller minimera utsläpp och annan miljöpåverkan., men det syftar också till att utjämna den tekniska kravnivån inom EU.

IPPC-direktivet gäller givetvis för alla EU-ländervilket innebär att även de nya kandidatländerna till EU måste leva upp till direktivet, men med varierande övergångsbestämmelser. Genom EES-avtalet omfattas ytterligare länder vilket gör att IPPC-direktivet i praktiken berör större delen av Europa. Direktivet kommer på sikt att få ett mycket stort genomslag i Europa. Genom att ställa likartade miljökrav inom Europa blir det alltså inte möjligt att flytta verksamheter till regioner med lägre krav. Detta är också en av grundtankarna med IPPC-direktivet.

Bästa möjliga teknik

Ett centralt begrepp i IPPC-direktivet är att tillämpa bästa tillgängliga teknik. Detta förkortas ofta BAT efter den engelska termen Best Available Technique. BAT har funnits som begrepp och princip i många år, ibland med lite varierande betydelse. Hörnstenarna är alltså Bästa Tillgängliga Teknik.

Mycket stora insatser läggs inom EU ned på informationsutbyte och dokumentation av vad som ska anses utgöra BAT inom olika sektorer. I arbetet medverkar myndigheter, näringsliv och miljöorganisationer. Detta arbete samordnas av den europeiska IPPC-byrån i Sevilla. För varje berörd industrisektor finns en så kallad Technical Working Group (TWG). Dessa expertgrupper arbetar fram BAT Reference Documents, BREF.

Arbetet med att ta fram en BREF omfattar följande delar:

Identifiering av de viktigaste miljöproblemen inom sektorn.

Granskning av de tekniska lösningar som är mest relevanta för att hantera dessa problem.

Identifiering av de ur miljösynpunkt bästa resultaten och under vilka förhållanden dessa uppnåddes.

Val av tekniska lösningar som utgör BAT för denna sektor.

Ger vägledning

BREF-dokumentet ger information och vägledning till myndigheter, industrin och allmänheten om vad som är bästa tillgängliga teknik inom branschen. Därmed ska det underlätta miljöarbetet och bidra till en likartad miljöanpassning av företagen i Europa. Det är i första hand ett tekniskt dokument men är inte rättsligt bindande och innehåller inga gränsvärden som måste uppfyllas. Tillstånd och villkor för en enskild anläggning kommer fortfarande att fastställas i separat tillståndsbeslut.

BREF-dokumenten är på flera hundra sidor och innehåller detaljerad information om branschen och dess processer, miljövårdsåtgärder och utsläppsförhållanden. I dokumentet dras slutsatser om vad som är BAT och dessutom redovisas tekniker under utveckling. BREF-dokumenten är offentliga och kan hämtas på IPPC-byråns webbplats. I nuläget är femton klara och ytterligare ett tjugotal håller på att tas fram.

Information till allmänheten

När IPPC-direktivet antogs 1996 bestämdes också att det skulle vara infört i varje land 1999. Därmed ska direktivet ha tillämpats sedan dess på alla nya anläggningar samt anläggningar som gör stora förändringar. För övriga befintliga anläggningar finns en övergångsperiod fram till 2007. I Sverige införlivades IPPC-direktivet genom Miljöbalken 1999 och dess följdlagstiftning. För anläggningar som har fått tillstånd sedan dess uppfylls i huvudsak redan kraven direktivets krav. Däremot är det fortfarande lite oklart hur alla övriga befintliga anläggningar som berörs ska hinna få anpassade tillstånd till 2007.

Allmänhetens tillgång till information och möjlighet till påverkan finns erkänd av FN i Århuskonvention och fastställd i ett särskilt EU-direktiv. Även IPPC-direktivet innehåller krav på att allmänheten ska ha tillgång till tillstånd, utsläppskontroll och det europeiska utsläppsregistret EPER (European Pollution Emission Register). Direktivet innehåller därför också rapporteringskrav som rör utsläppsdata och uppföljning av hur bästa tillgängliga teknik tillämpas. Sverige och andra medlemsstater ska lämna in dessa uppgifter vilket i sin tur kräver underlag från verksamhetsutövarna. För att möjliggöra detta ska IPPC-anläggningar lämna en så kallad emissionsdeklaration i miljörapporten. Miljörapportens textdel ska också innehålla redovisning av åtgärder i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler där bästa tillgängliga teknik ingår. Miljörapporten ger därmed i viss utsträckning även underlag för den rapportering som Sverige ska göra av BAT.

Ett grönare Europa?

IPPC-direktivet kommer att bidra till påtagligt högre miljökrav för många anläggningar, inte minst i övriga Europa. Detta kommer förstås också att leda till betydande miljöinvesteringar. För många svenska företag kommer direktivet att medföra krav på nya tillstånd. Samtidigt kommer det att bli mer likvärdiga miljökrav i Europa till fördel ur konkurrenssynpunkt. Som följd av direktivet tas det också fram en stor mängd miljöinformation inom berörda branscher av stor betydelse för det framtida miljöarbetet.

/Fakta/

IPPC står för Integrated Pollution Prevention and Control. Den svenska översättningen är samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Dess officiella beteckning är Rådets Direktiv 96/61/EG. IPPC-direktivet omfattar anläggningens totala miljöpåverkan. Alla anläggningar som berörs ska tillämpa bästa tillgängliga teknik. Det är dock i första hand den egna anläggningens direkta påverkan som står i fokus. Däremot beaktas inte miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, exempelvis transporter, hur råvaror har framställts, hur varorna används eller hur uttjänta varor kan tas om hand.

Enligt IPPC-direktivet omfattas följande verksamheter:

Energisektorn

Produktion och omvandling av metaller

Mineralindustrin

Kemisk industri

Vissa former av avfallsbehandling

Massa- och pappersfabriker

Livsmedelsindustrier och större anläggningar för djurhållning

Annan verksamhet som exempelvis ytbehandling, garverier

För flera av dessa verksamheter anges olika tröskelvärden för produktion eller förbrukning för att anläggningen ska omfattas av direktivet.

Vilka typer av anläggningar som berörs i Sverige finns bland annat angivet i Naturvårdsverkets Allmänna Råd 99:1 ”Läsanvisningar till förteckning över miljöfarliga verksamheter”. Vilka verksamheter som berörs av rapporteringskraven framgår bl.a. av föreskriften om miljörapport, NFS 2000:13. I Sverige torde det finnas upp emot ett tusental IPPC-anläggningar.