nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Grön produktutveckling på frammarsch

Oenighet om vägen dit

Konsumtionen av varor och tjänster påverkar vår miljö. Inom EU arbetas nu en integrerad produktpolicy , IPP, fram för en miljöanpassad produktuveckling. Även många företag satsar på en grön produktutveckling, men enligt Svenskt Näringsliv bör det få ske utan ytterligare politisk reglering.

  • Annons 1

Arbetet med IPP, integrerad produktpolicy, drivs inom EU för en hållbar utveckling. För snart två år sedan lade EU-kommissionen fram en skrivelse, en så kallad grönbok där en strategi för IPP presenterades. Grönboken kan liknas vid en avsiktsförklaring och nu pågår arbetet med en en handlingsplan, en så kallad vitbok.

En helhetssyn

Ylva Reinhard på Naturvårdsverket beskriver IPP som en policy för en miljöanpassad produktutveckling, ett paraply för olika styrmedel och verktyg.

– Det står för en helhetssyn och ska fylla luckorna mellan olika politikområden.

Tanken med IPP är att den ska bidra till en hållbar produktion och konsumtion genom att minska varor och tjänsters negativa inverkan på miljön under hela livscykeln. Samtidigt är målet att förändra konsumtionen mot en hållbar riktning.

– Dessa frågor är viktiga oavsett IPP, vi måste arbeta även med produkter, säger Ylva Reinhard.

– Tidigare jobbade vi mest med utsläpp från anläggningar, men det är inte lika tydligt boven i dramat längre. Det finns andra miljöproblem som inte är lika uppmärksammade.

Hon konstaterar att arbetet med en miljöanpassad produktutveckling redan pågår och att det snarare handlar om att göra en tydligare markering.

Konsumera annorlunda

Förra året fick Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett underlag för att vidareutveckla den miljöorienterade produktpolitiken och i somras kom deras rapport. Några av punkterna handlar om att satsa på utbildning och information, samt att vända konsumtionen mot en mer miljöanpassad efterfrågan. En viktig del är att göra konsumenterna medvetna om hur den egna konsumtionen påverkar miljön. Ylva Reinhard menar också att det är viktigt att den totala konsumtionen minskar.

– Det kanske inte handlar om att konsumera mindre, utan annorlunda, säger hon.

Med eller utan regleringar

Men för att skapa en samhälle där produkter, både varor och tjänster, är miljöanpassade genom hela livscykeln behövs, enligt Naturvårdsverket, ytterligare regleringar. Något som Ingela Bendrot på Svenskt Näringsliv är skeptisk till. Svenskt Näringsliv har som alternativ till IPP gett ut skriften ”A toolbox for greening of products” som bland annat innehåller ett antal metoder för en grön produktutveckling. Ingela Bendrot understryker vikten av att uppmuntra den utveckling som redan pågår och hon är kritisk till ökad politisk reglering.

– Om man tittar på produktutveckling så är det en oerhört komplex process. Ta till exempel Volvos produktutveckling där det är viktigt att tillgodose miljöprestanda, säkerhet, val av material och tekniska prestanda. Om man då från lagstiftarens sida drar ut miljöfrågan, vem tar då ansvar för konsekvenserna på de andra områdena? Myndigheterna har inte insett hur många olika förutsättningar som måste tillgodoses samtidigt, de har inte den kompetensen.

Investeringar är viktigt

Enligt Ingela Bendrot är en växande samhällsekonomi det viktigaste för att få en hållbar utveckling och lägre miljöpåverkan från produkterna. Hon anser att en växande ekonomi ger möjlighet till teknikutveckling och fler investeringar i ny och bättre teknik. Därigenom skulle utsläppen från produktionen minska, samtidigt som produkternas miljöprestanda skulle förbättras.

Ylva Reinhard på Naturvårdsverket är dock inte lika övertygad om att företagen klarar arbetet mot en hållbar utveckling själva. Hon menar att det behövs en bra lagstiftning i botten, en miniminivå som alla måste uppnå.

– Sedan finns det alltid företag som går mycket längre.

Gemensamt mål

Producentansvarslagstiftningen är, enligt Ylva Reinhard, ett exempel där företagen varit tvungna att tänka till lite extra. Naturvårdsverket föreslår dock i sin rapport att lagstiftningen, i större utsträckning än idag, bör samordnas inom områden som säkerhet, hälsa, arbetsmiljö och yttre miljö. Samtidigt konstaterar Ylva Reinhard att det kan bli komplicerat med lagstiftning ur ett livscykelperspektiv, eftersom det kan vara svårt att avgränsa företagens ansvarsområden. Men hon håller med Ingela Bendrot om att utvecklingen måste ske i samverkan med näringslivet. Och Ingela Bendrot tycker att det måste finnas generella produktkrav. Målet, ett hållbart samhälle är gemensamt för både myndigheter och näringsliv. Det är verkar bara vara vägen dit som skiljer sig.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Nytt webbverktyg ska öka jämställdheten på arbetsplatsen

Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har utvecklat ett nytt webbverktyg, ”Förändringsrutan” ska hjälpa organisationer att få jämställdhetsarbetet att bli en del av den ordinarie verksamheten och det dagliga arbetet.