Frigeo fryser marken ren

Metoden är lika enkel som den är genial. Genom att helt enkelt frysa fast sediment på stora plattor eller rör är det möjligt att lyfta upp hela bitar till ytan. Användningsområdena är många. Mats Johan Rostmark på Frigeo, företaget som idag utvecklar och marknadsför metoden, berättar att de förutom saneringsuppdrag får in många andra typer av förfrågningar, alltifrån arkeologiska utgrävningar till kriminalteknisk undersökning.

– Vid bärgningen av vraket från flygplanet DC-3 utanför Gotland ville försvaret ha hjälp med att plocka upp föremål omkring vrakplatsen. Med frystekniken kunde vi frysmuddra på ett djup av 130 meter, berättar Mats Johan Rostmark.

Djupfryst botten

Men det var för sanering av förorenad bottensediment som metoden från början utvecklades. Eftersom föroreningar ofta ligger i ett smalt skikt på havsbotten ville man hitta en mer effektiv metod att ta upp det förorenade sedimentet utan att bottensedimentet rörs om och blandas med vatten. Frysmuddring blev lösningen på problemet.

I sedimentet som ska tas upp placeras frysenheter som beroende på hur förhållandena ser ut kan bestå av rörkonstruktioner eller plattor. Frysenheterna är via slangar kopplade till ett kylaggregat som ligger vid ytan. Ett kylmedel pumpas ut och cirkulerar i systemet. Kylan gör att bottensedimenten kring frysenheterna fryser. Sedan är det bara att plocka upp frysblocken och tina dem, eller transportera dem i fruset skick direkt till efterbehandlare.

Mindre vatten i upptaget

Vid bärgningen av föremål från DC-3an användes tio kubikmeter stora plattor där ett 25 till 30 cm tjockt lager sediment kunde frysas fast runt plattorna. Totalt bärgades 200 kubikmeter sediment som i frusen form transporterades in till land och omhändertogs av rikskriminalen.

Enligt företaget är frysmetoden ett kostnadsmässigt bra alternativ att sanera bottensediment, men den är framför allt mycket effektivare.

– Jämfört med traditionell muddring finns det stora fördelar. Ett problem med muddring är att vattnet grumlas, ett annat är den vatteninblandning som man får med traditionell gräv- eller sugmuddring. Det slipper vi med frysmetoden där vi kan få upp exakt det lager där föroreningarna finns, säger Mats Johan Rostmark.

Bättre i känslig miljö

Detta innebär att det inte heller finns samma behov av avvattning av sedimentet innan det ska behandlas. När de frysta blocken tinas avgår dessutom en del vatten, precis som vid frystorkning, vilket också gör att slutmaterialet har en bättre kvalitet för efterbehandling. Metoden är också fördelaktig i områden med känsligt djurliv, eller i vattendrag med rinnande vatten.

Det frysta upptaget kan sedan levereras till deponier eller efterbehandlingsstationer i fryst eller tinat skick.

– Vi försöker ha en bra dialog med våra kunder och logistiken är en viktig del. Frysenheterna och transporterna kan skräddarsys helt beroende på hur ojektet som ska tas upp ser ut och hur kunden vill ha slutmeterialet, förklarar Mats Johan Rostmark.

/Fakta/

Frigeo AB bildades ur ett företagsutvecklingsprojekt initierat av Miljö och rymdforskningsinstitutet. Arbetet med att utveckla tekniken med frysmuddring leddes av Luleå Tekniska universitet i samarbete med näringslivsutvecklingsbolaget Progressum i Kiruna.