nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Framtiden värderas för lågt

Vad är det värt om sju miljarder människor dör om 2000 år? Svaret är något överraskande. Knappt två kronor. Det visar hur absurt dagens samhällsekonomiska analyser kan slå, skriver Göran Finnveden, professor och vicerektor på KTH.

Göran Finnveden professor och vicerektor på KTH.
  • Annons 1

I den miljö- och klimatpolitiska debatten ställs det ofta krav på att man ska analysera om olika förslag är samhällsekonomiskt lönsamma. Det underförstådda antagandet är då att om någonting inte är samhällsekonomiskt lönsamt så bör man inte göra det. Det verkar ju på många sätt rimligt. Men mer sällan diskuteras vad detta innebär i praktiken. Hur ser de samhällsekonomiska analysmetoderna ut? Håller vi med om att de ger rimliga resultat? Vill vi faktiskt välja det som beräknas vara det samhällsekonomiskt lönsamma?

Framtiden mindre värd

Samhällsekonomiska analyser kan göras på olika sätt. Men inom några områden finns det rekommendationer om hur man bör räkna. Transportsektorn är ett sådant område där man utvecklat metodrekommendationer och kalkylvärden, den så kallade ASEK-metoden. Den har utvecklats i samverkan mellan flera myndigheter och forskare. ASEK-värdena används ofta också i andra sammanhang eftersom det är bra att ha någonting att hänvisa till.

Med hjälp av ASEK-värden kan man bygga det hypotetiska exemplet ovan. Med de metoder som ofta används är alltså framtiden mycket mindre värd. Om man ska välja de alternativ som är samhällsekonomiskt lönsamma, så innebär det att man kan välja alternativ som innebär att sju miljarder människor dör.

Olämpliga metoder

Naturligtvis kan man hävda att detta exempel är konstruerat och hypotetiskt. Ingen sitter och väljer mellan olika alternativ där sådana katastrofer och tidsperspektiv ingår i kalkylerna. Eller? Om man diskuterar klimatfrågan så är faktiskt dessa tidsperspektiv relevanta. En del av de koldioxidmolekyler som vi släpper ut idag kommer att finnas kvar i atmosfären om 1000 år och fortfarande absorbera värmeenergi. Effekterna kan sedan vara irreversibla och finnas kvar långt mycket längre. Men om vi använder denna typ av samhällsekonomiska analysmetoder, så är värdet av dessa effekter nära noll.

Nu kan jag höra många kloka ekonomer protestera och säga att ”detta är en karikatyr. Det är inte dessa metoder man ska använda, vi har utvecklat andra metoder för att beräkna värdet av framtida händelser.”

Det är sant. Problemet är bara att de metoder som används i exemplet också används när olika aktörer i samhället diskuterar om det verkligen är samhällsekonomiskt lönsamt att minska koldioxidutsläppen så mycket eller så snabbt eller om det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga en ny motorväg eller inte.

Behövs diskussion

Jag tror att det finns många slutsatser man kan dra av detta hypotetiska exempel:

• Att någonting är samhällsekonomiskt lönsamt innebär inte att det är i linje med en hållbar utveckling. Man måste analysera hållbarheten separat.

• Att någonting är samhällsekonomiskt lönsamt innebär inte att vi vill eller bör välja det. Många av oss tycker att sju miljarder människoliv om 2000 år är värda mer än två kronor. Vi tycker inte att man bör välja den sortens alternativ.

• Vi måste diskutera metodik för samhällsekonomiska analyser mycket mer.

• Miljö- och samhällsekonomer som tycker att det används olämpliga metoder måste göra sina röster hörda.

Håller du med? Om inte, kontakta redaktionen på debatt@miljo-utveckling.se

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Nytt webbverktyg ska öka jämställdheten på arbetsplatsen

Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har utvecklat ett nytt webbverktyg, ”Förändringsrutan” ska hjälpa organisationer att få jämställdhetsarbetet att bli en del av den ordinarie verksamheten och det dagliga arbetet.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Chalmers vässar forskningsmiljö för solenergi

Chalmers vässar sin forskningsmiljö när det gäller fastighetsnära energiproduktion av solenergi. Målet är att skapa en forskningsmiljö som är unik i Europa.