Företagen som världsförbättrare
Företagen som gör en samhällsinsats blir allt fler. Tillbaka får de trogna kunder, drivna medarbetare och fina vinster. En ny företagsmodell är här.
De företag som endast lever för att kunna ta ut en ekonomisk vinst är inte längre lika framgångsrika. Så säger Amy Norman från brittiska kommunikationsbyrån Wolff Olins under Tällberg Foundation.
Hon tycker sig se en ny våg av företag som tänker längre än ekonomiska resultat och satsar på att bli delaktiga i att lösa samhällets problem. Det skapar starka band till kunderna och får också hjälp av dem med sin affärsutveckling.
Ett exempel är läkemedelsföretaget GSK som säljer mediciner i utvecklingsländer till lägre priser än i övriga världen. De återinvesterar 20 procent av vinsten lokalt och har på så vis ökat försäljningsvolym och förbättrat tillgången till läkemedel för befolkningen. Ett annat är Tom Shoes som för varje par skor de säljer ger bort ett par till ett barn i ett u-land.
Vad betyder då detta? Jo, att företag kan göra saker som blir viktiga för samhället, samtidigt som de själva blir framgångsrika. Här finns en gigantisk möjlighet att göra bra för världen. Inte i traditionell CSR-mening där välgärningstanken läggs utanpå själva affären. Dessa företag har transformerat sina affärsmodeller, något som skapar framgång både för samhället och för företaget själva.
Inre drivkraft
– Vi ser en trend där själva fundamentet i företagandet förändras och där man inte har råd att ignorera samhällets behov. Du kanske vill sälja telefoner, men du måste förklara din roll och existens ur ett bredare perspektiv. Vad behöver världen och framtiden från mig? Då börjar du närmar dig ett hållbart företagande, poängterar Amy Norman.
Hon är inte ensam om att tänka på det här sättet. Den amerikanska tänkaren Daniel Pink är en av dem som är inne på samma linje. Att affärsmodellerna nu transformeras har med människors inre drivkrafter att göra. Ekonomisk vinning räcker inte som morot. Vi vill samarbeta och göra något bra för världen. Vi jobbar exempelvis gärna gratis om det gagnar ett högre syfte.
– De nya affärsmodellerna är lika beroende av inre motivation som de gamla är av den yttre, konstaterar Daniel Pink.
Daniel Kahneman som fick Nobelpriset i ekonomi 2002 hävdar att vi lägger för stor vikt vid ekonomiska drivkrafter och för lite vikt på den mänskliga psykologin i studiet av människans ekonomiska beteende. Synen på människan som en hungrande vinstdrivande robot håller inte. För att bli riktigt framgångsrika behöver företagsledare hitta sätt att genomsyra den vardagliga affärsverksamheten med djupare, och för själen omskakande ideal som rättvisa, heder och sanning.
Stark kraft
Tanken om företagens nya roll är intressant. Den traditionella västinfluerade post-war ideologin utgår från att staten ska komma med lösningar på samhällets problem. Det nya synsättet handlar istället om att det behövs samarbeten mellan regeringar, företag, ideella organisationer och enskilda individer för att lösa de samhällsproblem vi står inför. Företag går från att vara introverta och tänka på sitt till att ta en aktiv del i samhällsutvecklingen. Då delar också kunden gärna med sig för att hjälpa till på vägen.
Företag framträder med det här synsättet som en verkligt stark kraft för att skapa en positiv hållbar utveckling. Kanske ännu starkare än ideella organisationer eftersom de har mer resurser och ett större distributionsnät. Kanske till och med starkare än stater eftersom de har lättare att agera snabbt.
Essensen i den nya affärsmodellen:
1) Se vad samhället har för behov och lös problemen.
2) Öppna upp och bjud in kunder och samarbetspartners. Ni blir smartare tillsammans.
3) Människor drivs av att göra något meningsfullt snarare än av ekonomiskt egenintresse. Ge dem ett meningsfullt mål att arbeta emot!
Fakta
Några som tagit till sig den nya affärsmodellen:
Engelska kosmetikkedjan Boots engagerar sig för cancer och kunder kan få rådgivning i butiken både när det gäller hälsa och hur man kan hantera sin privatekonomi i sjukdomstider.
Procter & Gamble har ändrat sin strategi kring innovationer. 50 procent av idéerna ska komma från deras egna labb och resterande ska genereras genom olika samarbeten med forskare, kunder och allmänhet. På så vis får de upp ögonen för kundernas och samhällets behov.
Exempel på produkter som utvecklats genom att frivilliga arbetat gratis är Linux och nätservern Apache som båda är skrivna med öppen källkod och underhålls av frivilliga runt om i världen. Andra exempel är Wikipedia och Världsbankens öppna statistiska register. När Världsbanken först lade ut sin data till öppet beskådande dröjde det inte länge innan de fått respons om luckorna i statistiken av en intresserad allmänhet, luckor som de själva inte kände till.
p>Grameen Bank (bybanken på bengali) i Bangladesh ger fattiga människor mikrolån så att de ska kunna starta eget och lyfta sig ur fattigdom. Grundaren av banken är nobelpristagaren Mohammad Yunus som skapat ett helt nytt begrepp, sociala företag. Den grundläggande principen är att företaget ska generera tillräckligt mycket pengar för att vara självförsörjande men att ägarna inte får ta ut någon vinst. Framgången mäts istället i hur väl de lyckats uppnå sina sociala mål.
Flera länder har tagit fram system som påminner om socialt företagande. Några exempel är community interest company i Storbritannien och L3C-företag i Kanada. Båda systemen är skapade med samhällsnyttan i fokus men de är inte helt vinstfria.
