Företag saknar motiv att satsa på energieffektivisering

Potentialen för energieffektivisering inom industrin är mycket stor. Men incitamenten för satsningar på investeringar som sparar energi och förbättrar miljön är små. Låga energipriser, skattebefrielse på energi och stora lönsamhetskrav på investeringar hindrar utvecklingen.

Den svenska industrins energiförbrukning står för ungefär 40 procent av hela Sveriges energianvändning. Det finns stora möjligheter för industrin att genom energieffektiviserande åtgärder tjäna pengar på att sänka sin energiförbrukning. Energieffektivisering betyder enkelt uttryckt att dra så stor nytta av varje tillförd kilowatttimme som möjligt. Minskas energiinköpen sänks också kostnaderna vilket bidrar till en förbättrad konkurrenskraft. Enkelt och lätt kan tyckas, men samtidigt är kraven inom industrin stora på kortsiktig lönsamhet.

– Möjligheterna för industrin att spara energi är tydlig, men det är stor skillnad på potentialen och vad som egentligen är kommersiellt gångbart, säger Kari Kelkkanen, på ÅF-energikonsult.

Han menar att incitamenten för att satsa på energieffektivisering är inte tillräckliga. Investeringskostnaderna kan bli höga samtidigt som återbetalningstiderna är långa. Industrin vill att energieffektiviseringarna ska betala sig på bara ett eller två år. Dessutom har lönsamhetskraven ofta den effekt att intjänat kapital direkt måste bidra till produktionsökningar. En annan bromsande faktor är industrins relativt sett låga energikostnader som bland annat beror på väldigt förmånliga skattevillkor.

För att spara energi behövs vanligtvis både tekniska investeringar och ett förändrat beteende. Konkret kan det handla om att se över hur man hanterar material, avgränsningar mellan områden med värme respektive kyla eller hur fläkt- och ventilationssystem fungerar. För det mesta handlar det om att använda sig av gammal beprövad teknik men i ett helt nytt systemtänkande. Verksamheten analyseras för att hitta energibalansen och för att se hur man kan styra energianvändningen optimalt.

Men det finns också ett tydligt samband mellan miljöpåverkan och storleken på energiförbrukningen. Energianvändningen står idag för en betydande del av utsläppen av bland annat koldioxid, svavel, kväveoxid, flyktiga organiska ämnen och partiklar. För att klara morgondagens miljökvalitetsmål behöver industrin stimuleras till att satsa mer på energieffektivisering.

– På något sätt borde staten stödja industrin för att energieffektiviseringen ska ta fart, säger Kari Kelkkanen. Det behöver inte bara handla om investeringsstöd utan det kan lika gärna bestå i ett kompetensstöd eftersom industrin inte alltid har den kompetens som krävs.

Han efterlyser en modell som innebär att riskerna för företagen minskar. Investeringarna i samband med en satsning på energieffektivisering kan vara mycket stora samtidigt som lönsamhetskraven är kortsiktiga. Perspektivet för en energieffektivisering är långt, men för företagen kan förutsättningarna snabbt ändras genom ändrade ägarförhållanden eller konjunktursvängningar. Andra tänkbara åtgärder för att öka företagens investeringsvilja är att göra riskkapital mer tillgängligt.

Fakta

Energiförbrukning i Sverige

* Industrin använder totalt 156,1 terrawattimmar per år.

* Det motsvarar 40 procent av hela landets slutliga energianvändning.

* Av industrins sammanlagda användning dominerar biobränslen med 56.5 terrawattimmar och el med 55,9. Petroliumprodukter står för 19,6 terrawattimmar, kol och koks för 15,8 och fjärrvärme och naturgas för 4,5 respektive 3,7 terrawattimmar.

* Av elförbrukningen är massa- och pappersindustrin den mest energislukande med en förbrukning på 22,8 terrawattimmar. Därefter följer kemiindustrin som förbrukar 7,1 terrawattimmar, verkstadsindustrin 7,0 och järn- och stålindustrin 5,4.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.