nr-logo

Hållbarhet i praktiken

För billigt att förbränna

Biologisk behandling av avfall är en alternativ metod till förbränning. Metoden är dock inte något marknadsmässigt alternativ.
Det är för billigt att slösa med resurserna, menar Dag Lewis-Jonsson, vd för Nordvästra Skånes Renhållnings AB.

  • Annons 1

Mängden avfall som tas om hand med biologiska behandlingsmetoder, det vill säga rötning och kompostering, uppgick enligt Naturvårdsverket till 380 000 ton år 2000. Jämfört med förbränning är det en försvinnande liten del av avfallet som behandlas biologiskt.

– Biologisk behandling skulle kunna vara ett betydelsefullt komplement till förbränning, säger Dag Lewis-Jonsson. Men jag menar att det fortfarande är för billigt att slösa med resurserna. Förbränningen belastas inte för den verkliga miljöpåverkan den har och då blir det svårt för andra metoder att konkurrera.

Mer avfall passar

Dag Lewis-Jonsson menar att biologisk behandling lämpar sig för behandling av betydligt större mängder än vad som tas omhand idag. Ser man enbart till hushållsavfallet skulle ungefär en tredjedel passa för biologisk behandling. Bara det betyder att mängderna nästan skulle tredubblades och till det kommer dessutom organiskt industriavfall som också skulle passa för biologisk behandling.

– Industrin har idag ofta för nedsmutsat avfall för biologisk behandling, men om de satsade mer på sortering skulle mer avfall kunna behållas i kretsloppet genom biologisk behandling eller materialåtervinning, förklarar Dag Lewis-Jonsson.

För stor fokusering

Enligt en kartläggning som gjordes för två år sedan av Naturvårdsverket finns det planer på utbyggnad av biologisk behandling på nio orter i Sverige. Om planerna genomförs skulle det innebära en kapacitetsökning på ungefär 700 000 ton till år 2005.

– Idag ligger fokus helt på en snabb utbyggnad av förbränningskapaciteten vilket kanske i framtiden innebär att vi får en överkapacitet, hävdar Dag Lewis-Jonsson. Men när avfallsmängderna ökar kanske det är lätt att välja förbränning av ren bekvämlighet.

Han menar att det finns en risk att man bygger fast sig i ett system som man sedan inte vill ha. Förbränningstekniken är förhållandevis enkel. Däremot innebär den stora och kostsamma investeringar som ska avskrivas och användas under lång tid.

Ingen marknad

Den stora orsaken till varför biologisk avfallsbehandling inte fått något stort genomslag är att det helt enkelt inte finns någon färdig marknad för de produkter som kommer ut av metoden. När det gäller biogas som alternativt bränsle för bilar så saknas både distributionssystem och en betydande vagnpark. När det gäller jordförbättringsmedel från kompostering är intresset från jordbruket minst sagt svalt.

– Man hamnar lätt i ett moment 22 när man diskuterar varför avsättning för produkterna inte kommer igång på marknaden, säger han.

Dyr och oprövad teknik göra att kostnaderna för biologisk behandling blir högre vilket givetvis påverkar konkurrenskraften för slutprodukterna.

– Vår vision har varit att marknaden ska ställa krav, men de marknadsekonomiska spelreglerna hindrar den utvecklingen, säger Dag Lewis-Jonsson.

Staten borde gå före

Dag Lewis-Jonsson menar att det saknas styrmedel för att efterfrågan ska komma igång.

– Det handlar om att upparbeta en marknad. Alla nya marknader måste bearbetas för att komma till stånd, säger han.

När det gäller biogas är lösning på dilemmat, enligt Dag Lewis-Jonsson, att stat, kommuner och landsting går före och driver på efterfrågan så att också ett fungerande distributionssystem kan komma igång.

– Staten skulle med lätthet kunna ställa krav på att till exempel de egna myndigheterna ska använda sig av alternativa drivmedel vid upphandling av fordon, men jag tycker det går oerhört trögt, säger han.

Men Dag Lewis-Jonsson är övertygad om att det finns en marknad.

– Mellan fem och tio procent av alla fordon i innerstadstrafiken skulle kunna vara biogasdriven, säger han.

Etiketter:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.