nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Enkel teknik renar vatten från olja

En slangoljeskimmer tar bort olja från vattenytor snabbt och effektivt med en roterande plastslang. Bara en bråkdel vatten följer med.
SSAB i Oxelösund använder tekniken i återvinningen av kylvatten från valsverket.

  • Annons 1

Hemligheten med en slangoljeskimmer är just slangen. Den dras fram och tillbaka på vattenytan och skrapas av i skimmern. På vägen drar den med sig olja som flyter på vattnet. Och det utan att röra ytspänningen. På så sätt brister aldrig oljehinnan utan följer istället med slangen som skinnet på mjölkchoklad. Vattnet lämnas kvar.

– När den först kom hit var jag skeptisk. Den var så liten. Men effekten var mycket högre än väntat, säger Jan-Erik Bengtsson, projektledare på SSAB.

De köpte två skimmers 1997, men mängden olja den tog upp var mycket större än vad de hade trott, större än vad som utlovades. Därför använder de fortfarande bara den ena maskinen.

Enklare teknik

I en tidigare anläggning hade de använt en bandskimmer. Bandet från en sådan går ned i vattnet och gör hål på ytspänningen. Därmed kommer bandet i kontakt med vattnet och får svårare att fånga oljan. I den anläggningen var de tvungna att spänna bandet kontinuerligt för att det skulle fortsätta att vara effektivt. Spänningen orsakade slitage.

– Jag bestämde mig för att skaffa slangskimmern utifrån en teknisk övertygelse. Principen är så enkel. Och slangen behöver aldrig spännas, säger Jan-Erik Bengtsson.

Tekniken kommer från USA och importeras till Sverige av Hydrotechnic Nordic AB. Claes Simmerud driver företaget som är ensamt på marknaden.

– Det finns olika modeller av oljeskimmers för att lyfta oljor på öppet vatten till att rengöra enstaka kylvätskebad. Det som skiljer mest mellan modellerna är lyfthöjden. I järnverk används dem för att rena kylvatten, på andra ställen för att avlägsna fett och olja från livsmedel, berättar Claes Simmerud.

Låg vattenhalt

Efter att oljan har samlats upp tas den om hand av entreprenörer för destruktion. Vissa destruktionsföretag upparbetar och återvinner oljan, som då måste renas i flera steg beroende på graden av föroreningar. Det mesta vattnet lämnar dock skimmern kvar. Bara mellan fem och tio procent vatten följer med oljan till destruktion, enligt Claes Simmerud. Eftersom entreprenören tar betalt per volym blir det lönsamt att använda oljeskimmer i jämförelse med andra metoder.

Men den största vinsten är en bättre miljö. Skimmern i bassängen hos SSAB är första anhalten på vattnets väg tillbaka till processen. Vattnet är kylvatten från valsverket och bär med sig glödskal och smörjolja. I glödskalsbassängen där skimmern sitter sjunker glödskalet till botten medan oljan stannar på ytan.

Tjock olja

Den tjocka smörjoljan från valsverket skapar bästa tänkbara förutsättningar för slangskimmern och är antagligen anledningen till att den överträffade alla förutsägelser.

Efter att ha fått pröva sig fram till det bästa sättet att montera skimmern har den fungerat utan problem. Men innan de hittade den bästa monteringslösningen hände något.

– Det enda problemet vi hade var när vi råkade dra av slangen. Vi fick vänta länge på en ny. Slangen går inte att vare sig laga eller förlänga utan särskild utrustning. I övrigt är det ju en ruggigt enkel och effektiv maskin, säger Jan-Erik Bengtsson.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Fiskguiden 2019: Här är fiskarna du ska låta simma vidare

WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur är släppt. Den vittnar bland annat om att bestånden hos 4 av 10 av våra vanligaste matfiskar inte mår bra. Miljö & Utveckling listar vilka fiskar du ska undvika i disken.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Debatt: Sverige kan bli världsledande inom bio-CCS

Debatt

Sverige kan bli världsledande med bred tillämpning av bio-CCS. Med sammanlagda utsläpp på 30 miljoner ton biogen koldioxid från 38 stora punktkällor finns goda förutsättningar. Det blir dyrt i starten, men på sikt sjunker kostnaderna, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio – Svenska bioenergiföreningen.