nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads universitet, menar att kommunerna måste öka engagemanget kring energirådgivningen för kommuninvånarna.

Energimyndigheten – lyft fram energirådgivningen!

Rådgivning i energifrågor, så kallade EKR-verksamheter, behöver visa att de finns och därför bland annat öka synligheten på sociala medier. Energimyndigheten bör också lyfta fram rådgivningen gentemot andra myndigheter. Det menar Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads universitet, i en debattartikel hos Miljö & Utveckling.

  • Annons 1

Rådgivning i energifrågor har funnits i många år i Sverige. Denna har ofta handlat om att kostnadsfritt hjälpa småhusägare runt om i landets kommuner att förbättra sina hus ur energisynpunkt.

Det innebär att minska energianvändningen via tekniska insatser som tilläggsisoleringar, fönsterbyten, men också genom förändringar av de dagliga vanorna hos de boende.

Det kan också handla om råd till ny- eller ombyggare och inte minst den svåra frågan kring ett klokt uppvärmningssystem. Idag är titeln Energi- och klimatrådgivare (EKR). Uppdraget har breddats så att till exempel transport-frågor ingår. Bostadsrättsföreningar, organisationer och mindre företag kan också få hjälp. Staten finansierar och kommuner, enskilt eller i samverkan, anställer. Någon form av rådgivning finns i de allra flesta kommuner idag, men omfattningen varierar.

Fördelar med EKR-verksamheten

Från forskningsprojektet ”Bo och leva energieffektivt. Kommunal energirådgivning som medspelare i människors vardagsliv”, som avslutades under våren, framgår att det finns många betydelsefulla fördelar med EKR-verksamheten som mottagarna uppskattar. Framför allt handlar det om att EKR är en lokal tjänst som finns nära kommuninvånarna, att EKR har ett uppdrag att vara oberoende gentemot kommunen och olika enskilda entreprenörer och att EKR har en generellt bred kunskap inom energiområdet.

Samtidigt dras EKR-verksamheten idag med en del problem. Framför allt har EKR har svårt att synas gentemot sina målgrupper. I en strävan att öka denna synlighet startades så kallade insatsprojekt på initiativ av Energimyndigheten.

Mer aktiva på sociala medier för synlighet

Projekten styrs centralt, är tema-orienterade och alla rådgivare måste medverka i dessa. Digital synlighet är idag centralt och för att det ska uppnås krävs det ett starkt och enhetligt budskap som kommer högt vid sökningar på internet. Vi föreslår därför en nationell webbplats, samtidigt som varje enskild EKR bör vara mer aktiv på sociala medier.

En annan nackdel med EKR-verksamheten är att ett framgångsrikt jobb är mycket beroende av personliga egenskaper. Det måste finnas höjd för en personlig utveckling av arbetet, men skillnaderna bör samtidigt inte vara för stora.

Vi föreslår därför att en nationell arbetsbeskrivning införs. Den skulle också kunna hjälpa till att säkerställa en hög generell kunskapsbas hos EKR, samt hjälpa EKR att kommunicera sina arbetsuppgifter och därmed utöka förståelsen bland chefer och kollegor inom kommunen. En gemensam arbetsbeskrivning skulle också kunna förbättra arbetsmiljön och värna om de engagerade personer som arbetar som EKR.

Utmaningar med regionala kontor

I den rådande utvecklingen av EKR-verksamheten, där större kommuner ges ökat statligt stöd, blir det vanligare att organisera en regional istället för lokal service. De kommunala klustren med flera små kommuner inblandade, blir svåra att driva på sikt och det finns tydliga ”stordriftsfördelar” med regional rådgivning. Däremot riskerar den lokala förankringen och de potentiella samverkanspartners som finns där försvinna. Denna förankring i kommunens organisation liksom mer samverkan i lokalsamhället, är delar studien lyfter fram för en framgångsrik rådgivning.

Positiva sidor med en sammanhållen regional grupp av rådgivare, är att denna kan innehålla flera expertområden som miljö/klimat, byggnadsfrågor, transport och kommunikation.

Kommuner måste öka engagemanget

Gruppen som sådan underlättar kreativitet, stöd och utveckling av verksamheten. Det finns plus och det finns minus i den förändring av rådgivningsorganisationen som pågår. Kanske är det så att lokala och regionala förutsättningar liksom viljan att samarbeta mellan kommuner är avgörande för goda lösningar. Här bör exempelvis inte länsgränser vara avgörande utan mer fokus ligga på hur människor rör sig.

Jag tror avslutningsvis att:

  • Kommunerna måste öka engagemanget kring rådgivningen.
  • Energimyndigheten bör lyfta fram rådgivningen gentemot andra myndigheter. Det kan då handla om energideklarationsverksamheten (Boverket) eller utbildning av mäklare.
  • Rådgivarna och deras stödfunktioner måste bli duktigare på att synas på nätet, i lokalsamhället och ständigt fortbildas för att hålla en samlad hög kompetens i dessa relativt komplexa frågor.
  • Ett kampanjår eller motsvarande satsning bör göras för att synliggöra denna fina samhällsservice.

Av: Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads universitet

Läs mer om forskningsprojektet här.

Läs mer: SSAB klimatbäst bland världens stålbolag

Etiketter:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4