nr-logo

Tidningen för miljöproffs

”En hel del avgörs på damtoaletten”

21 klimattoppmöten tog det innan världen fick ett bindande klimatavtal. När sju miljöministrar träffas under samma tak, då haglar anekdoterna om hur det egentligen gick till.

  • Annons 1

svenska-miljoministrar

Olof Johansson(C), Isabella Lövin (MP), Åsa Romson (MP), Andreas Carlgren (C), Birgitta Dahl (S) och Lena Sommestad (S), är alla personer som fyllt en viktig roll under de många förhandlingarna i FN:s regi.

Det är gemytlig stämning på Utrikesdepartementet, den första snön har fallit tidigt i år och jag deltar i en ceremoni för att fira att Parisavtalet, med syfte att stoppa den globala uppvärmningen av klimatet, vunnit laga kraft.

På de första bänkraderna sitter sju svenska miljöministrar. Här är Birgitta Dahl (S), Olof Johansson(C), Lena Sommestad (S), Andreas Carlgren (C), Lena Ek (C), Åsa Romson (MP) och Isabella Lövin (MP). De är alla personer som fyllt en viktig roll under de många förhandlingarna i FN:s regi. Birgitta Dahl, miljö- och energiminister i slutet av 80-talet, nu 81 år gammal, håller ett bejublat tal där hon delar med sig av sina erfarenheter som toppolitker. Essensen: Hårda, tydliga och tidssatta lagar är nödvändiga för att driva en teknikutveckling och för att få alla aktörer att göra sin del av jobbet. Det är magiskt att höra de orden i just den här församlingen.

Gråtande klimatchef

Vi får höra anekdoter från klimatförhandlingarna, som när Rysslands motsträviga förhandlare somnar under nattmanglingarna vid förhandlingarna i Cancún i Mexiko 2010. Han missar därmed att opponera sig och mötet kan komma till beslut. Eller om Kinas två förhandlare, ”Mister bad cop” Su Wei och ”Mister good cop” Xie Zhenhua, som tillsammans driver Kinas linje så hårt att de får FN:s dåvarande klimatchef, Yvo de Boer, att börja gråta under klimatmötet på Bali, förmodligen av utmattning.

Eller när nord-sydkonflikten, som varit en viktig del av klimatförhandlingarna under hela resan, når sin kulmen 2002 på COP 8 i New Delhi. Här meddelar Indiens miljöminister T.R. Baalu att de minsann inte skriver på något avtal innan deras BNP nått samma nivå som Storbritanniens. Den brittiska miljöministern Margaret Beckett knycker på nacken och svarar drygt att ”när ni har nått vårt BNP ligger hela Indien under vatten.”

Vi får lära oss hur viktiga de personliga relationerna är och att en hel del faktiskt kan avgöras på damtoaletten. 

Samhället går före

Parisavtalet vann laga kraft mindre än ett år efter att dokumentet tagits i Paris. En rekordfart som få trodde skulle vara möjligt. 

Hur kunde det då gå så fort? Antagligen för att samhället håller på att springa ifrån politikerna i klimatfrågan. Från att ha varit bakåtsträvare på 90-talet stod näringslivet på barrikaderna under klimattoppmötet i Paris i december 2015. Vi är många som förstår att det är helt nödvändigt att få bukt med den skenande uppvärmningen av klimatet.

Det är bara att hålla tummarna för att processen får fortsätta att drivas i full fart och att en ny uppsättning politiker i USA inte tillåts sätta käppar i hjulen. Nästa gång ser jag fram emot att fira hur vi klarat av att genomföra åtgärder som gjort att uppvärmningen av klimatet faktiskt har avstannat.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Så mår våra hav

I Ocean State Report behandlas tillståndet i våra hav. Åttio forskare ligger bakom rapporten som framöver ska komma en gång per år.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Snabbguide för rätt plastval

Jobbar du med förpackningar? Nu lanserar Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ett verktyg för att stötta branschen att välja plaster som är enkla att återvinna.

En miljon elbilar kan rädda klimatet

Debatt

En miljon elbilar kan i rätt kombination med andra satsningar räcka för att skapa en helt fossilfri fordonsflotta. Vi bör göra elbilarna självkörande och dela dem via bildelningstjänster. Tillsammans med ökad kollektivtrafik, cykling och förnybar el skulle detta dessutom kunna bli billigare för samhället än dagens system, skriver Henrik Ny, universitetslektor vid Blekinge Tekniska Högskola.