nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Dikad våtmark en klimatbov

Dikade våtmarker i Sverige står för lika mycket utsläpp av växthusgaser som svensk industri. Det visar en sammanställning av forskning från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

  • Annons 1

Mellan fem och tio procent av Sveriges areal utgörs av våtmarker som har dränerats för att ge plats åt skog och åker. Problemet är att växthusgaser frigörs i processen.

– Så länge våtmarker är våta avges bara metan, men i över hundra år har marker dikats ut för odling och skogsbruk och då bildas både koldioxid och lustgas i stor mängd, säger forskaren Åsa Kasimir Klemedtsson vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med SLU-forskaren Örjan Berglund har hon på uppdrag av Naturvårdsverket under sommaren och hösten 2012 sammanställt kunskap om växthusgaser från dikade våtmarker.

Utsläpp i industristorlek

Ämnet är aktuellt i och med att det under klimatmötet i Durban infördes nya regler med möjlighet att bokföra dränering eller återvätning av före detta våtmarker. Nu står Sverige inför valet om att dessa ska tas med inför andra Kyotoperioden.

Forskarna menar att dikade våtmarker är en ungefär lika stor källa till växthusgaser som den svenska industrisektorns utsläpp av växthusgaser. Utsläppen från de torrlagda våtmarkerna kan minskas genom att återföra vatten till marken, vilket å andra sidan är dåligt för skogsproduktionen. Forskarna föreslår därför kompromisser i frågan och konstaterar att dränerade våtmarker är viktigt att ta med i Kyoto-rapporteringen eftersom dessa utgör en mycket stor utsläppskälla för växthusgaser. Men menar också att hur det ska gå till kräver en omfattande diskussion.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Hög tid att satsa på förnybara förpackningar

Analys

Debatten om spridning av plast i hav och sjöar har börjat blossa upp på allvar runt om i världen. Med stor sannolikhet blir det tuffare regler kring spridning av både engångsplast och mikroplaster framöver, skriver Catrin Offerman, chefredaktör för Miljö & Utveckling.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Ny handbok visar vägen till nudging

Läsvärt

Det finns en växande trend att använda små ”knuffar” för att puffa människor i den riktning man vill. Det kallas nudging eller beteendeekonomi. Nu kommer en handbok i hur det går till.