Debatt: ”Potentialen för vindkraft i Sverige är enorm”

Elcertifikatsystemet är det främsta styrmedlet för förnybar energi i Sverige. Det har varit mycket framgångsrikt för att snabbt bygga ut den förnybara elproduktionen till en låg kostnad för elkonsumenterna. Elkonsumenterna betalade 2014 endast 2,8 öre per kWh för elcertifikaten som finansierar förnybar produktion. Samtidigt innebär utbyggnaden att elpriset pressas och simuleringar av teknikkonsultföretaget Pöyry visar att elpriset troligtvis hade varit mer än 5 öre högre om utbyggnaden inte hade skett.

• Elcertifikatberättigad produktion i Sverige under 2014  El (TWh)
• Vindkraft 11,02
• Elproduktion med biobränsle 4,70
• Vattenkraft 1,38
• Torv 0,11
• Sol 0,01
• Totalt 17,22

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 och sedan 2012 är även Norge med i samma system. Elcertifikaten styr hur mycket förnybar elproduktion som kommer att byggas ut och enligt nuvarande förutsättningar ska det byggas 26,4 TWh mellan 2012 och 2020. Vilka kraftslag som byggs och hur mycket som byggs i respektive land avgör marknaden.

Regeringens förslag innebär att Sverige ska finansiera ytterligare 2 TWh till en sammanlagd utbyggnad av totalt 30 TWh förnybar el från sol, vind, biobränslen och vattenkraft under perioden 2003 – 2020. Om regeringens förslag går igenom återstår 18 TWh/år ny förnybar elproduktion att bygga tillsammans med Norge fram till 2020.

Regeringen fick problem med propositionen i riksdagen. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna gick emot ambitionshöjningen. Centern stödde den, men gick emot att regeringen föreslog borttagande av skattefrihet för elkonsumenters egenproducerade förnybar elproduktion. Sverigedemokraterna ville helt avslå propositionen.

Regeringen fick dra tillbaka propositionen. En vecka senare lämnades en ny proposition där skattefrågorna brutits ut. Dessa behandlas istället i budgetpropositionen. Centern har uttalat att de stödjer den nya propositionen som nu i höst när riksdagen öppnar efter sommaruppehållet kan antas av riksdagen.

Jag har haft diskussioner med olika representanter för förnybar elproduktion. Vi välkomnar alla att Centerpartiet och regeringen hittat en pragmatisk lösning. Europas elförsörjningen bygger till stor del på användning av fossil energi. En omställning till förnybart pågår, men går alltför långsamt. Sverige och Norden har med sina unika förutsättning för förnybar elproduktion stor potential att leverera förnybar el till övriga Europa. Redan idag har Sverige en betydande elexport. Sverige har de senaste åren exporterat kring 15 TWh el årligen. Mycket har gått till Finland och Polen. Genom elexporten har Sverige fått exportinkomster på 5 miljarder kronor per år och minskat koldioxidutsläppen från kolkondenskraftverk i Europa med uppskattningsvis 10 miljoner ton per år. Sweco visade i en rapport ifjol att Sverige samhällsekonomiskt tjänar på en storskalig utbyggnad av vindkraft till 2030 i kombination med utlandsförbindelser.

I dag är vindkraften det energislag som kan byggas ut till lägsta kostnad om man bortser från ny kolkondenskraft och storskalig vattenkraft som i praktiken är svåra att bygga ut. Sedan 2006 har vindkraften i Sverige ökat sin produktion från 1 till 11 TWh per år. I år beräknas produktionen bli 15 TWh. Potentialen för vindkraft i Sverige är mycket stor. Det finns redan ytterligare 8 000 MW vindkraftsprojekt med miljötillstånd godkända och ytterligare 17 000 MW under tillståndsprövning. Potentialen för vindkraft i Sverige är alltså enorm och vi bedömer att det är möjligt att bygga 60 TWh till år 2030 givet att satsningarna på nätinfrastrukturen följer med i utvecklingen.

Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi