Miljöforskaren Per Gyberg vid Linköpings universitet har tillsammans med Carl-Johan Rundgren vid Stockholms universitet gått igenom olika studier kring hur vi tänker om vårt individuella miljöansvar. I boken ”Tio skäl att strunta i miljön – om varför det är svårt att förändra vardagligt beteende” sammanfattar de forskningsrönen till tre olika typer.
Förlitar sig på experterna
Den allra vanligaste inställningen är att som individ förlita sig på teknikens framsteg och på att experterna ska lösa miljöproblemen. Individens ansvar blir att göra så effektiva val som möjligt – att helt enkelt välja de mest energisnåla och miljövänliga produkterna.
Bryr sig inte
Den andra typen är den som inte bryr sig alls och hävdar att den inte har något som helst individuellt ansvar för miljön. Den egna insatsen skulle vara alltför liten för att göra skillnad – förändringar måste ske på en högre samhällsnivå.
Grön drömmare
Den tredje inställningen är mer genomgripande – författarna kallar typen för den gröna drömmen. Hela vårt system ifrågasätts av den gröna drömmaren. Det är allas vår skyldighet att dra vårt strå till stacken för en grön samhällsomställning.
Boken ingår i skriftserien Perspektiv på tekniken och ges ut av Linköpings universitet.