nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Avsikten med Södertörnsanalysen är att på ett begripligt sätt åskådliggöra statistik om befolkningsutvecklingen i kommunen, med fokus på social hållbarhet.

”Roslingmodellen” för hållbar stadsutveckling

Professor Hans Rosling har blivit världskändis genom sitt sätt att beskriva statistik om global hälsa på ett snyggt och lättfattligt sätt. Nu börjar även en del kommuner använda samma modell för att analysera fakta för hållbar stadsutveckling.

  • Annons 1

Åtta kommuner på Södertörn, söder om Stockholm, har tillsammans med näringsliv och forskare tagit fram ett nytt sätt att visualisera och analysera fakta för att kunna bygga hållbara städer. De kallar metoden för Södertörnsanalysen och beskriver den som ett ”Verktyg för kunskapsbaserat beslutsfattande”.

Den som en gång sett Hans Rosling, professor emeritus i internationell hälsa vid Karolinska institutet, hålla ett av sina engagerade föredrag framför en film med statistikbubblor som flyger över jorden glömmer det nog aldrig. Hans pedagogiska förmåga får en helt ny dimension med den slagkraftiga, rörliga grafiken i bakgrunden.

Film om hållbarhet

Södertörnsanalysen bygger på samma programvara, som Roslings stiftelse Gapminder, utvecklat. Den togs fram med avsikten att på ett begripligt sätt åskådliggöra statistik om mänsklighetens utveckling.

Nu har Marcel Moritz , hållbarhetsexpert i Huddinge kommun, sammanställt statistik om befolkningsutvecklingen i kommunen med fokus på social hållbarhet och gjort en video med rörlig bubbelgrafik – med verktyget som heter Vizabi och finns gratis på nätet.

– Jag har jobbat med kommunala frågor länge, och det har slagit mig att man sällan gör en grundlig analys baserad på fakta, säger han.

Han konstaterar att det över åren har gjorts ganska stora satsningar på att hjälpa boende i områden där många har kort utbildning och låga inkomster att komma ikapp andra områden i landet. Frågan är om det har lyckats? I bland annat Huddinge och Botkyrka kommuner har det funnits en uppfattning om att många personer verkar flytta till kommunen när de är arbetslösa och därifrån när de fått jobb. Men om så faktiskt är fallet visste ingen.

Lyckoparadoxen

Därför beställde Moritz statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, över exempelvis de boendes utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och inkomster. Det visade sig då att människor i de utsatta områdena både skaffade sig högre utbildning och fick jobb, men då flyttade de någon annanstans.

– Det handlar om ett socialt fenomen som brukar kallas ”Lyckoparadoxen”. Vissa bostadsområden tar stort ansvar för att rusta individer för arbetsmarknaden. Men de får aldrig skörda frukterna, eftersom de flesta flyttar till andra områden när de skaffat utbildning och jobb, förklarar Marcel Moritz.

Mer om Södertörnsanalysen kan du läsa i nr 5 av Miljö & Utveckling

Se filmen om Södertörnsanalysen 

 

 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4