De nya miljölagarna 2017
Juridik & Politik Minskad förbrukning av plastkassar, striktare regler för torvbrytning och justeringar av industriutsläpssdirektivet – det är innehållet i några av de nya lagar och förordningar som börjar gälla i år.
Användning av plastkassar ska minska
Enligt förordningen ska den som tillhandahåller plastkassar informera konsumenter om kassarnas miljöpåverkan, fördelarna med minskad förbrukning och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen.
Förordningen trädde i kraft den 13 december 2016.
Striktare regler för torvbrytning
Hittills har torv som ska användas som bränsle kunnat brytas utan fastighetsägarens samtycke. Men nu upphävs Torvlagen och energitorv regleras istället på samma sätt som odlingstorv i miljöbalken. Det innebär att koncessionsrätten för energitorv tas bort.
Så kallad odlingstorv används bland annat till jordförbättring och strö i djurstallar.
Ny förordning om fluorerade växthusgaser
Regeringen har beslutat att den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser, så kallade f-gaser, och ozonnedbrytande ämnen blir två nya förordningar – en om f-gaser och en om ozonnedbrytande ämnen. Anledningen är att EU antagit en separat förordning om fluorerade växthusgaser.
De svenska bestämmelserna har sedan lång tid tillbaka inneburit mer långtgående restriktioner än EU:s. De förblir i princip oförändrade i de nya förordningarna.
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, ska driva Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.
SMHI ska även bedriva forskning och utveckling inom samtliga sina verksamhetsområden. I dag gäller forskningsskyldigheten endast för meteorologi och klimatologi, men hädanefter ska den även omfatta hydrologi och oceanografi. Dessutom ska SMHI få anställa professorer.
Detta ska stärka SMHI:s forskningsprofil och möjlighet att attrahera internationell kompetens.
Industriutsläppsdirektivet
Regeringen har beslutat om ändringar i ett antal förordningar för att förbättra det svenska genomförandet av industriutsläppsdirektivet.
Ändringarna innebär i huvudsak att verksamhetsbeskrivningarna justeras för att bättre spegla direktivet och därigenom göra det lättare att klassa verksamheter enligt rätt verksamhetskod. En korrekt klassificering underlättar också Sveriges rapportering till Europeiska kommissionen.
