Dålig beredskap för högre havsnivåer
Det finns stora brister i kommunernas planering inför en framtida havsnivåhöjning. Det visar en kartläggning som gjorts vid KTH och FOI.
Strandnära områden är mer populära än någonsin, och gamla hamnområden i många städer byggs om till bostadskvarter. Problemet är att en hel del kommuner inte tar hänsyn till framtida havsnivåhöjning när hamnkranarna tas ner och bostadshusen växer upp.
Nära en tredjedel av de studerade kommunerna saknar helt uppskattningar av framtida havsnivåer i sin planering. Av de kommuner som uppskattar kommande havsnivåer saknar sex av tio tydliga källor till sina uppskattningar.
– Kommunerna behöver ta hänsyn till risken för högre havsnivåer och dessutom planera för ett längre tidsperspektiv, säger Jacob von Oelreich, forskare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och en av de ansvariga bakom rapporten.
Studien visar också att kommuner och länsstyrelser i södra Sverige efterfrågar en ökad tydlighet från statligt håll. Förutom konkret stöd i form av planeringsunderlag vill man även ha tydliga statliga riktlinjer för planeringen för stigande havsnivåer.
I rapporten från KTH kartläggs hur 33 kustkommuner i södra Sverige hanterar höjda havsnivåer i sin planering och vilka uppskattningar av framtida havsnivåer de utgår ifrån. I studien intervjuas handläggare och ansvariga för havsnivåplanering vid kommuner, länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och ett konsultbolag.
