nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Just nu pågår ett flertal viktiga processer världen över. Den norska domstolens beslut om oljeborrning i Barents hav väntas i januari 2018 och kan få stor effekt på den fortsatta utvecklingen. FOTO: Greenpeace

Civilsamhället tar klimatfrågan till domstol

Just nu pågår en rad processer där stater och företag ställs till svars för brott mot klimatet och framtida generationers rättigheter till ett gott liv.
Rättegångarna har olika karaktär, men i slutändan handlar det om folket mot stora energibolag och staten.

  • Annons 1

November 2017. Rättssal 250 i Oslo tingsrätt är fullpackad till sista rad. Ämnet är oljeborrning i Barents hav och norska staten står åtalad. För första gången någonsin prövas paragraf 112 i Norges grundlag, som säger att myndigheter ska värna om natur och miljö för framtida generationer.

2016, bara veckor efter att Norge undertecknat klimatavtalet från Paris, gav regeringen 13 stora bolag tillstånd att borra efter olja i tidigare stängda områden i Barents hav i Arktis. Att åta sig att minska landets utsläpp i en internationell överenskommelse och samtidigt öppna för att mer fossila bränslen tas upp ur marken är något som organisationerna bakom stämningen, Greenpeace och Natur och Ungdom, kallar för ett ”monumentalt hyckleri”.

– Det norska fallet kan bli prejudicerande. Betyder paragraf 112 i realiteten att staten har en plikt att värna om naturen och miljön för framtida generationer? Vi på Greenpeace anser att det är så, konstaterar Michelle Jonker-Argueta på Greenpeace och juridisk rådgivare i det norska målet.

Våg av rättegångar

Stämningen mot norska staten är bara en av många i en våg av processer världen över där civilsamhället håller stater och företag ansvariga för ett klimatskadligt agerande. Bara i USA pågick 654 processer i mars 2017, enligt Columbia Law School. Rättegångarna har olika karaktär, men i slutändan handlar det om folket mot stora energibolag och staten.

Urgendafallet i Nederländerna från 2015 var ett av de allra första. Miljöorganisationen Urgenda Foundation, hävdade att landets klimatpolitik innebar ett brott mot den aktsamhetsprincip som staten har skyldighet att följa. Staten hade som mål att minska växthusgasutsläppen med 17 procent från 1990 till 2020, trots att man genom internationella överenskommelser åtagit sig att minska sina växthusgasutsläppen med mellan 25-40 procent.

Domstolen i Haag slog fast att staten måste höja sin ambitionsnivå och säkerställa en minskning av koldioxidutsläppen med minst 25 procent under tidsperioden.

Delstater mot bolag

Ett annat intressant fall pågår just nu i USA. Flera delstater har tillsammans med stora städer som bland annat San Francisco och Oakland, stämt ett 30-tal fossila bolag, bland annat Chevron, Shell, BP och Exxon Mobile, för att de bedriver verksamheter som bidrar till klimatförändringar. Enligt stämningen har bolagen sedan länge känt till de skadeverkningar som blir effekten av deras verksamhet. Företagen är också stämda för att ha undanhållit och spridit falsk information om att användning av fossil energi inte ger några skadliga effekter.

Enligt Kristina Forsbacka, advokat på advokatbyrån Bird & Bird, kan klimatprocessen i USA jämföras med processen mot tobaksindustrin som pågick i slutet av 90-talet. 1994 lämnade en halv miljon sjuka rökare och anhöriga i Florida in en stämning mot tobaksbolagen. De hävdade att bolagen fört dem bakom ljuset om rökningens faror, undanhållit forskningsresultat och gjort tobaksreklam riktad till barn. Philip Morris och andra stora cigarettillverkare bedömdes vara juridiskt ansvariga för dödsfall och sjukdomar som drabbat rökare i delstaten och fick slutligen betala över 200 miljarder dollar i förlikningskostnader.

– Då var det få som trodde att det skulle hända. Klimatprocesserna är nya och domstolarna kan inte gå tillbaka till gammal praxis, men det är mycket möjligt att civilsamhället får rätt – detta är på riktigt, säger Kristina Forsbacka.

Hon tror att det kommer att ställas allt högre krav på företag att redovisa sina klimatrisker framöver, inte minst när det gäller finansiella institut. Det kan också bli vanligare med skadeståndsprocesser mot oljebolag.

Vad har då satt fart på detta?

Enligt både Kristina Forsbacka och Michelle Jonker-Argueta på Greenpeace beror ett ökat antal klimatprocesser på att omställningen från fossil till förnybar energi går för långsamt. Genom Parisavtalet har alla världens länder (förutom USA) åtagit sig att minska sina utsläpp så att temperaturen inte stiger mer än två grader. Samtidigt har antalet klimatlagar och policy ökat världen över från omkring 60 stycken 1997 till nära 1 400 idag, enligt en sammanställning från Grantham Institute. Civilsamhället och lagstiftarna har med andra ord något att luta sig mot när politikerna inte lyckas driva på utvecklingen tillräckligt snabbt. Exempelvis är rättegången mot norska staten möjlig på grund av skrivelsen om att myndigheter ska värna om naturen och miljön för framtida generationer, som lades in i grundlagstiftningen 2014.

Mer kunskap

Idag vet vi också mer. Vetenskapen kan tydligt visa vad ett varmare klimat får för effekt i form av naturkatastrofer världen över. Exempelvis har arbetet inom FN:s klimatpanel, IPCC varit väldigt viktigt. Mer kunskap bidrar också till en moralisk förskjutning. För tio år sedan tog inte domstolarna upp den här typen av processer. Idag är synen en annan.

– Vi kommer att få se ännu mer av den här typen av fall i takt med att vetenskapen blir bättre. Då har civilsamhället också mer fakta att luta sig mot, säger Michelle Jonker- Argueta på Greenpeace.

Digitaliseringen har också gjort det möjligt att bevaka och följa processer som pågår över hela världen. Olika juridiska instanser är uppmärksamma på hur andra länders domstolar resonerar, liksom civilsamhället inspireras av de stämningar som är på gång i andra delar av världen.

Än så länge är de flesta processer igång, få är avslutade.

–Alldeles oavsett vad som händer har många av processerna fått en önskad effekt. Företag och stater vill inte vara stämda i den här typen av mål, säger Kristina Forsbacka.

 

Detta är en artikel från Miljö & Utveckling nr 6:2017. Här kan du läsa om framtidens energikällor och om hur hållbarhetschefens roll håller på att förändras. Läs även exklusiv intervju med styrelseproffset Leif Johansson som menar att resurseffektiva affärsmodeller är framtiden.  

 

 Här kan du teckna en prenumeration

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Miljöstrategipriset – nu lite mindre cirkulärt

Vinnaren av Miljöstrategipriset får inte bara ära, diplom och blommor. En statyett av konstnären Helena Byström ingår också, nytt för i år är att det inte längre är ett vandringspris utan att statyetten stannar hos vinnaren. Detta gör den förstås lite mindre cirkulär – men den är fortfarande skapad av återvunnet material.

  • Annonskod Huvudspalten 4