nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Certifiering ofta nödvändig för små företag

Små företag som certifierat sig enligt ISO 14001 menar att certifieringen lönat sig, trots att de inte fått tillbaka de investerade pengarna. I stället är det krav från kunder som gjort certifieringen nödvändig.
Det visar en undersökning som Internationella miljöinstitutet i Lund gjort på uppdrag av NUTEK.

  • Annons 1

NUTEK har tidigare delfinansierat en rad projekt som haft som syfte att införa milöledningssystem i små och medelstora företag, framför allt för att öka deras konkurrensförmåga. För att följa upp dessa projekt gav NUTEK Internationella miljöinstitutet i Lund i uppgift att ta reda på om miljöcertifieringen verkligen ledde till konkurrensfördelar.

Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med 30 små och medelstora företag i Sverige som är certifierade enligt ISO 14001. Som komplement skickades en enkät ut till övriga små och medelstora företag som när undersökningen genomfördes 1999 var certifierade enligt ISO 14001. Dessutom intervjuades kunder till de 30 företag som djupintervjuades.

– Vi ville ta reda på hur kunderna verkligen reagerade på miljöcertifieringen och inte bara fråga företagen som gärna vill att deras investering ska ha lönat sig, berättar projektledaren Mikael Backman.

Behöll kunder

Det visade sig att kunderna uppfattade certifieringen som en fördel. De svarade att 61 procent av företagen hade behållit sina kunder helt eller delvis tack vare miljöledningssystemet, medan 18 procent fått nya kunder.

Många av de små företagen levererar till större företag som ställer vissa miljökrav på sina leverantörer. För flera av dem är en miljöcertifiering nödvändig för att behålla sin kund. För andra underlättar åtminstone certifieringen vid upphandlingen eftersom de kan lämna fram sin certifiering i stället för att varje gång svara på ändlös lista med frågor om företagets miljöarbete.

Men det märks att ISO 14001 är utvecklat av stora företag och för stora företag. Det är mycket dyrt för mindre företag att certifiera sig. Och ju mindre företaget är desto mer kostar certifieringen, eftersom det inte har kompetensen inom företaget utan måste hyra in dyra konsulter. Undersökningen visade att företag med mellan 20 och 50 anställda i genomsnitt la ner 300 000 kronor på sin certifiering, medan företag med färre än 20 anställda la ner 400 000 kronor i genomsnitt. Det motsvarade i snitt 2,7 procent av företagets omsättning.

Få gör besparingar

För att motivera även små och medelstora företag att införa ett standardiserat miljöledningssystem nämns ibland möjligheten att spara pengar genom att förenkla interna processer och därigenom minska eller slippa miljöskatter, kundreturer och klagomål. Men rapporten visar att väldigt få små och medelstora företag gör besparingar som är lika stora som utgifterna för certifieringen. Trots detta är företagen nöjda med sin certifiering. 85 procent ansåg i undersökningen att införandet hade lönat sig och ytterligare tio procent menade att det skulle komma att löna sig inom något eller några år.

– Företagen gör den bedömningen att certifieringen varit värd investeringen, helt enkelt på grund av de förbättrade kundrelationerna. De har behållit kunder och till och med värvat nya, säger Mikael Backman.

Bland större företag pågår i dag en utveckling mot att utvidga certifieringen till att inkludera etiska och sociala frågor. Mikael Backman tror att det i slutändan kommer att innebära att kraven på mindre företag också breddas.

– Stora företag har tidigt tagit tag i miljö- och kvalitetscertifieringarna, och först certifierat sig själva och därefter börjat ställa krav uppströms och nerströms, på leverantörer och distributörer, säger Mikael Backman. Så kommer det antagligen att bli också med etisk certifiering.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Analys: Vem får stämma EU för otillräckliga klimatmål?

EU:s klimatmål är otillräckliga, menar en samisk ungdomsorganisation och ett flertal personer som berörs av klimatförändringar världen över. EU-domstolen har dock beslutat att avvisa deras talan och därmed inte pröva frågan i sak. JP Infonets redaktör och jurist Fanny Vesterberg analyserar talesrättsreglerna.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Energimyndigheten – lyft fram energirådgivningen!

Debatt

Rådgivning i energifrågor, så kallade EKR-verksamheter, behöver visa att de finns och därför bland annat öka synligheten på sociala medier. Energimyndigheten bör också lyfta fram rådgivningen gentemot andra myndigheter. Det menar Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads universitet, i en debattartikel hos Miljö & Utveckling.