nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Blandade reaktioner på alliansens budget

Byggföreträdare, Naturskyddsföreningen, bilbranschen och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem som har reagerat på regeringens budgetproposition.

  • Annons 1

Nya EU-direktiv om energieffektiva hus har gjort att det finns ett behov av att bygga och utvärdera så kallade nära-nollenergibyggnader. Nya regler för dessa ska börja gälla senast 2021 och därför föreslås byggprojekt starta 2014. Sveriges byggindustrier ställer sig positiva till projekt för energieffektiva hus, men anser att det är för tajt med tid att både hinna bygga och utvärdera dessa.

– Det är långa ledtider i byggbranschen. Projekten behöver starta omgående om de ska hinna utvärderas i tid. Vi anser att därför förstärkningen bör komma redan 2013 och att det befintliga demonstrationsprogrammet Lågan bör användas för att kanalisera stödet, säger Maria Brogren, energiexpert vid Sveriges byggindustrier.

Hon pekar också på att det är viktigt att se till att säkerställa att byggföretagen ökar sina kunskaper i energieffektivitet eftersom det är de som ska bygga framtidens lågenergihus. Sveriges byggindustrier välkomnar ökade anslag för forskning om hållbart samhällsbyggande.

– Det behövs mer forskning om allt från planering för hållbara städer, via samverkansmodeller och finansieringslösningar till själva byggtekniken och driften. För att resultaten ska få genomslag i praktiken är det viktigt att byggföretagen får vara med redan i problemformuleringen, säger Ola Månsson, vd.

Magnus Evitt, energiexpert på VVS Företagen menar att regeringen kunde gjort andra prioriteringar kring energieffektivisering.

– Avsaknaden av satsningar på bland annat solvärme är en miss i budgetpropositionen. Solvärme är en viktig faktor för att nå klimatmålen samt skapa arbetstillfällen i en framtidsbransch, säger han.

Naturvårdsverket är kritisk till regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för kraftvärme i industrin. Tea Alopaeus, handläggare på Naturvårdsverket, säger till Ekot att de instämmer i principen att ta bort skatten för anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandel, men att man tycker att regeringen borde ha väntat för att se om EU tänker skärpa systemet.

Utsläpp i vikt

Från bilbranschen kommer kritik kring de nya och snävare reglerna för vad som ska få klassas som en miljöbil. Från att cirka 45 procent av alla sålda bilar varit miljöklassade kommer bara omkring 10 procent hålla måttet framöver om förslaget går igenom. Definitionen beror på hur tung en bil är; ju tyngre den är desto med koldioxid får den släppa ut.

– Volkswagen arbetar hårt för att minska vikten i bilarna. Sådant bidrar också till minskad bränsleförbrukning, men eftersom en lättare bil fortfarande jämförs med tyngre konkurrenter i samma storleksklass så missgynnas de lättare bilarna. Det kan inte ha varit syftet med förslaget, säger Sten Forsberg, chef för Volkswagen Sverige.

Han har ett eget förslag.

– Miljöklassa alla bilar under 90 gram! Det skrev vi i vårt remissvar till regeringen, men det har man inte tagit till sig, vilket vi ser som mycket olyckligt. På så vis hade man uppmuntrat såväl låga utsläpp som låg vikt.

Insatser för bättre vattenmiljö får mindre pengar

Havs- och vattenmyndigheten är positiva till att landets fiskerikontroll förstärks men beklagar att pengar till insatser för bättre havs- och vattenmiljö förändras, från 738 miljoner kronor till 503 miljoner kronor under 2013.

– Vi hade hoppats på att få behålla dagens nivå, men vi har känt till att denna förändring var på gång eftersom de senaste årens högre anslagsnivå varit en tillfällig förstärkning. Naturligtvis får den nya anslagsnivån konsekvenser för arbetet med havs- och vattenmiljön. Det är i dag för tidigt att säga exakt vilka dessa är. Vi måste först skapa oss en helhetsbild av de olika miljösatsningar som presenteras i budgeten. Vi kommer i dialog med länsstyrelser och andra berörda försäkra oss om att anslaget används där det får så stor miljönytta som möjligt, kommenterar Björn Risinger, Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör.

Samtidigt kommer en förstärkning på tio miljoner kronor till fiskerikontrollverksamhet. En effektivare fiskerikontroll ökar förutsättningarna för en biologisk återhämtning av utsatta fiskbestånd, vilket i framtiden kan komma att stärka bland annat det kustnära fisket. På detta sätt stärks också skyddet av den biologiska mångfalden och framtidens fiske enligt myndigheten.

I budgeten föreslår regeringen att resurserna för den marina miljöövervakningen stannar på 2012 års nivå.

– Jag välkomnar naturligtvis beskeden om resurserna till fiskerikontroll och miljöövervakningen, säger Björn Risinger.

Naturskyddsföreningen är kritisk mot att anslagen till havsmiljön ska sänkas.

– Regeringen fortsätter att betrakta miljöbudgeten som något katten släpat in i regeringskansliet. Jag tror att regeringen är helt ensam i bedömningen att det svenska naturskyddet är ett område där det behövs besparingar, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

Föreningen befarar att lokalt arbete med att förhindra övergödning och miljögifter kring Östersjön kan äventyras när anslagen minskar.

– Med den här budgeten sänker regeringen havsmiljöarbetet. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen nu slutat att prioritera havsmiljön. Detta trots att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, fortsätter Mikael Karlsson.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Glad sommar!

Sommartider är semestertider. Miljö & Utvecklings webbredaktion stänger därför bevakningen för att ta sommarledigt. En riktigt skön och stärkande sommar önskar vi alla våra läsare. Vi återkommer igen den 9 augusti.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Här finns miljöjobben

Ny statistik från SCB

Miljöbranschen har växt med 5 600 jobb sedan 2004. Allra flest arbetar med avfallshantering och förnybar energi, enligt statistik från SCB.