nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Biobränslens avtryck kartlagt i studie

I en omfattande studie har forskare från 21 länder granskat biobränslenas avtryck på klimat och samhälle. Etanol från majs är ofta en klimatbov, medan metangas kan ge stora utsläppsminskningar.

  • Annons 1

Biobränslen har debatterats mycket den senaste tiden. Nu har vetenskapsorganisationen ISCUs miljökommitté SCOPE kartlagt biobränslenas påverkan på miljö, klimat och samhälle i en tvärvetenskaplig rapport. 75 forskare från 21 länder har deltagit i arbetet.

I rapporten lyfts lustgas fram som en vågmästare i uträkningen av etanoltillverkningens nettoutsläpp. Gasen är nästan 300 gånger kraftfullare än koldioxid. När man räknar ut hur mycket lustgas som släpps ut under tillverkningen av biobränslen används ofta IPCCs studie. Rapportförfattarna pekar dock på färska resultat som visar att lustgasutsläpp kan vara fyra gånger så stora och att optimistiska beräkningar därför ska tas med en nypa salt. Som att etanol från sockerrör kan minska utsläppen med 80 till över 100 procent när det ersätter fossila bränslen för transport. Eller att etanolen från majs kan minska utsläppen med 30 till 50 procent och ibland till och med öka utsläppen. Här har låga lustgasutsläpp antagits, medan de nya rönen skulle kunna vända upp och ner på dessa siffror.

Olika produktionssätt

Hur mycket utsläpp biobränslen skapar eller sparar beror också på hur de framställs. Blir restprodukter till djurfoder? Används kol eller naturgas för att destillera etanolen? Fraktas grödorna långa sträckor? Och hur ser mark-, vatten- och kemikalieanvändningen ut?

I den pågående debatten om etanol lyfts ofta konkurrens med livsmedelsproduktion fram som ett argument. I SCOPE-rapporten betonar forskarna även att etanolgrödor ibland ersätter livsmedelsproduktion som då måste flytta någon annanstans. Därmed får etanolen indirekta effekter på ekosystem, biologisk mångfald och markanvändning. Därför är det viktigt att biobränslegrödor odlas på lågkvalitativ mark.

Inte hållbart

Trots att bättre teknik, investeringar och småskaliga odlingar kan minska vattenbehovet och avtrycket på miljön samt gynna utvecklingen på landsbygden drar forskarna slutsatsen att fortsatt användning av majs, sockerrör, palmolja och rapsolja är problematiskt med tanke på den ökande efterfrågan på mat och begränsade odlingsområden. Även de alternativ som ofta förs fram som mer miljövänliga, däribland jatropha och switchgrass, anses konkurrera med matodlingar om resurser. Därför, skriver författarna, är det viktigt att länder tar ansvar globalt för konsekvenserna så att miljöproblem inte flyttas från ett land till ett annat.

Andra generationen

Mer positiva är forskarna dock till andra generationens biobränslen, vars utsläpp är betydligt lägre. Hit räknas exempelvis cellulosaetanol, BtL (biomass to liquid), vätgas och biogas. Ett av de bästa alternativen är, enligt rapporten, metangas från djurgödsel, som kan minska utsläppen med 170 procent jämfört med fossila bränslen. Metangas, vätgas och BtL anses mer fördelaktigt än cellulosaetanol eftersom mindre mark tas i anspråk. Dessutom går det åt mycket energi till att avlägsna vatten från etanol.

En annan slutsats som forskarna drar är att klimatvinsterna blir större om biobränslen används i anläggningar för värme och el än om de används för transport. Det har bland annat att göra med skillnader i hur effektivt det är att omvandla biomassa till värme jämfört med att omvandla biomassa till flytande bränsle. Exempelvis är minskningen i växthusutsläpp mer än tio gånger större om man använder switchgrass för uppvärmning istället för kol jämfört med om man gör etanol av majs och ersätter bensin.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Ny handbok visar vägen till nudging

Läsvärt

Det finns en växande trend att använda små ”knuffar” för att puffa människor i den riktning man vill. Det kallas nudging eller beteendeekonomi. Nu kommer en handbok i hur det går till.

Strålsäkerhetsmyndigheten i blåsväder – sköter inte kärnkraftreaktorer som de ska

Riksrevisionen senaste granskning vittnar om brister vid tillsyn av de svenska kärnkraftreaktorerna. Bland annat utför inte Strålsäkerhetsmyndigheten systematiska riskbedömningar vid planering och prioritering av tillsynen.