nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Analytiker nobbar hållbarhetsredovisningar

För lite fakta och låg trovärdighet. För finansmarknaden är hållbarhetsredovisningar ett slött verktyg i bedömningen av hur hållbarhetsfrågorna påverkar företagens utvecklingsmöjligheter.

  • Annons 1

Miljö, sociala och etiska frågor får allt större betydelse i analytikers bedömningar av företag. Hur ett företag agerar när det gäller exempelvis barnarbete eller utsläpp kan få stora konsekvenser för företagets ekonomiska utveckling. Här skulle hållbarhetsredovisningarna kunna ge analytikerna kött på benen, men faktum är att få finansanalytiker ser något värde i en hållbarhetsredovisning.

– En vanlig uppfattning bland analytiker är att man saknar data. Det finns för lite jämförbar fakta där man kan se vad företagen verkligen åstadkommer och hur de utvecklas i förhållande till andra i sin bransch.

Fel information

Det konstaterar Pontus Cerin, forskare på IVL, Svenska miljöinstitutet, som tillsammans med Lennart Swanström på ABB i en kommande rapport bland annat studerat hur finansiella aktörer och analytiker använder sig av hållbarhetsredovisningar i sitt arbete.

– Analytiker anser ofta att påskrivna åtaganden som FNs Global Compact är av ringa värde eftersom de många gånger inte är kopplade till systematiskt arbete. De vill se verkliga prestationer, säger Pontus Cerin.

Problemet för finansanalytiker är att redovisningarna innehåller i deras ögon fel information. Redovisningarna är ofta för generella och innehåller sällan fakta översatt i ekonomiska termer. Företagens åtaganden är sällan knutna till uppföljningsbara mål och det är svårt att bedöma framtida risker och möjligheter.

Genomlyst, de statliga bolagens egen tävling om bästa årsredovisning som i år granskade hållbarhetsredovisningarna, kommer fram till samma slutsats: redovisningarna saknar konkreta mål och strategier, det saknas analys av hur trender påverkar arbetet med hållbar utveckling och det finns stora variationer i redovisningarnas utformning.

– De flesta analytiker anser att redovisningarna inte är gjorda för dem, säger Pontus Cerin.

Bred målgrupp

Men vem är då redovisningarna till för? Ett av grundproblemen med hållbarhetsredovisningar är just detta, att de riktar sig till en bred grupp av både kunder, medarbetare, analytiker och finansiella aktörer. I en studie från Stockholms universitet skriven av Heidi Björklund visade det sig att många hållbarhetschefer inom bank- och försäkringsbranschen inte riktigt visste för vem de skrev sina hållbarhetsredovisningar.

– Allt måste utgå från den tänkta mottagarens intresse, poängterar Birigt Flening på Ernst & Young som i en rapport för Naturvårdsverket sätter fingret på finansanalytikernas behov. De vill ha en annan typ av information som är mer kopplad till företagets ekonomiska utveckling, förklarar hon.

Finansmarknaden har alltså behov av information som är lätt att tolka och begripa, överskådlig och lättillgänglig och som kan ligga till grund för riskanalyser och bedömningen av företaget. I värderingen av en biltillverkare kan det exempelvis vara intressant att väga in företagets koldioxidberoende och hur företaget arbetar med dessa frågor, eftersom detta med stor sannolikhet får betydelse i den framtida försäljningen av bilar. Informationen ska också vara jämförbar och relevant för företaget. Dessutom gärna kopplad till ekonomiska termer.

In i årsredovisningen

Sveriges Finansanalytikers Förening, SFF, rekommenderar därför företagen att samla den typen av information till årsredovisningen, analytikernas viktigaste källa till information.

Detta är också något som lagstiftarna har tagit hänsyn till i den nu aktuella utvidgningen av årsredovisningslagen. Den innehåller nu en skrivning som säger att förvaltningsberättelsen ska innehålla sådana icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets ställning, utveckling eller resultat, däribland miljö- och personalfrågor. Här kan alltså uppgifter om exempelvis miljöskulder, producentansvar eller vilka strategier företaget har för att minska sin miljöpåverkan redovisas.

Fördelen med att samla denna typ av icke-finansiell information i årsredovisningen är också att informationen då måste genomgå en granskning där siffror och uppgifter kontrolleras.

– Den information som ges i en frivillig hållbarhetsredovisning anses inte trovärdig av finansmarknaden, säger Birgit Flening som menar att kvalitetssäkringen är viktig för att vinna finansmarknadens förtroende.

Riktad information

Ett annat trovärdighetsproblem med att redovisningen är frivillig är att det finns det en tendens att företagen styr innehållet mot frågeställningar som är mindre känsliga. Global Reporting Initiative, GRI, som kommer med nya riktlinjer i höst spelar här en viktig roll att att hitta en enhetlig form för hållbarhetsredovisningarna.

Den troliga utvecklingen är att förtagets information i dessa frågor delas upp och anpassas beroende på vem mottagaren är. Generella beskrivningar av företagets arbete med hållbarhetsfrågor skulle exempelvis kunna samlas i separata redovisning där uppdateringarna anpassas efter behov medan den typ av information som är viktig för analytiker bakas in i den årliga redovisningen.

– Då blir informationen intressant för den som ska satsa pengar i bolaget, betonar Birgit Flening.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.