nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Marksanering

Katarina Luhr (MP), svarar på debattartikel om hållbara saneringsmetoder:

”Stockholm skapar incitamenten”

Debatt

Skribenterna Johan Sidenmark och Erik Josephsson från Nordic Bio engineering menar i en debattartikel i Miljö & Utveckling att det saknas incitament för marknaden att erbjuda hållbara saneringsmetoder. Frågan de lyfter är mycket viktig och jag arbetar för att Stockholm ska kunna skapa förutsättningar för just sådana metoder, skriver Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd på Stockholms stad.

Frigeo fryser marken ren

Genom att använda sig av kyla kan lager av bottensediment lyftas upp från havets djup. Metoden som utvecklats av Frigeo har visat sig användbar både när det gäller sanering av förorenad botten och i kriminaltekniska sammanhang.

Ny metod ger prisvärd marksanering

Enligt Naturvårdsverket finns det cirka 40 000 förorenade områden i Sverige, områden där olika typer av miljöfarligt avfall tippats eller grävts ner genom åren. I en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Chalmers utvecklar Jenny Norrman ett arbetssätt där man utvärderar kostnadseffektiviteten för olika alternativa åtgärder genom att titta på kostnaden för saneringen och jämföra den med hur stor riskreduceringen blir. 

Företag måste ta större ansvar för sanering

Företagen måste bli bättre på att sanera och efterbehandla mark som de utsatt för föroreningar. Därför föreslår Naturvårdsverket att tillsynsmyndigheternas insatser för att driva på företagen ska öka kraftigt. Alla ansvariga måsta ta hand om sina förorenade marker om miljökvalitetsmålet en Giftfri miljö ska kunna nås.

Kompetenscentrum för renare mark

I Sverige finns det över 40 000 förorenade markområden, något som kostar både näringsliv och skattebetalare stora pengar varje gång ett byggprojekt sätter en spade i marken. Därför har Stena Metall, Renova och Chalmers tekniska högskola bildat kompetenscentrumet Forum for Risk Investigation and Soil Treatment, Frist.

Energiskog renar slam- stora förhoppningar på korgvide

På bara några år kan energigrödan Salix suga upp och rena förorenat slam från metaller som kadmium, koppar, bly och zink. Det visar resultat från ett storskaligt salixprojekt som just nu pågår i Skåne och Örebro. Förhoppningen är att slammet från reningsverken ska bli så fritt från tungmetaller att det kan användas som gödsel på jordbruksmarker.