nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Amanda Borneke
Amanda Borneke, kvalités- och miljöledare på CS riv & håltagning AB. FOTO: Anna-Carin Isaksson

Amanda Borneke: Vi ska dekonstruera, inte demolera

Amanda Borneke, kvalitets- och miljöledare på rivningsföretaget CS riv & håltagning AB i Göteborg, drömmer om en klimatneutral bransch. Det är på tiden att bygg, riv- och anläggningssektorn börja få in cirkulära affärsmodeller för att hålla sig långsiktigt konkurrenskraftig, skriver hon i en debattartikel.

  • Annons 1

Jag är så less på alla lass. Bygg- och rivningsbranschen är det verksamhetsområde som näst efter gruvnäringen producerar mest avfall i Sverige. Därför framstår det som absurt att det saknas EU-mål för cirkulära materialflöden inom bygg- och rivningsavfall. Det enda som finns är ett mål om återfyllning (backfilling) som går att hitta i EU:s Waste Framework Directive (WFD) från 2015. 

Återfyllning är varken återanvändning eller återvinning, och hör inte till den cirkulära ekonomin eftersom det är en permanent placering av avfall på särskilda platser utan avsikt att returnera det till den ekonomiska materialcykeln. Återanvändnings- och återvinningsmål för bygg- och rivningssektorn för 2025 och 2030 skulle därför stimulera en på riktigt mer cirkulär ekonomi.

Återvinning framför återanvändning

I de traditionella modellerna för branschen nämns rivningen under ”end of life” och jag upplever att planeringen idag aldrig har fokus på att återanvända utan snarare återvinna. Bara det faktum att den delen av cykeln har det namnet stoppar tankesättet att på ett tidigt stadium planera för återanvändning.

Istället behöver bygg- och rivningsbranschen bli bättre på att förtydliga processerna kring ”end of life”. I rivningsbranschen kan den delen skrivas om och förklaras som ett eget kretslopp, där vi tydligt planerar för återbruk/återanvändning. En väsentlig del som många hoppar över är provtagning på det demolerade materialet. Utan sådan kommer materialet sorteras som blandat avfall.

I Sverige har vi inte många exempel på cirkulära byggnader eller tillgångar och vi har inte branscher som är vana vid cirkulär ekonomi. Det som krävs för en utveckling i riktning mot en mer cirkulär ekonomi är en balans mellan en bransch som är inspirerad av utmaningen och kunder som skapar rätta förutsättningarna för framgång.

Öka det långsiktiga och cirkulära tänket

Det finns tre förhållningssätt som kan öka det långsiktiga och cirkulära tänket inom bygg- och rivningsbranschen: hållbar design, dekonstruktion och miljövänligt byggande.

– Hållbar design innebär att byggnader redan från början är utformade för att vara mer anpassningsbara, eller kan demonteras och återanvändas vid behov. Då kommer det att finnas en lägre efterfrågan på rivning och borttagning. Detta kan ha en enorm inverkan på mängden avfall som genereras under varje byggnads livstid.

– Dekonstruktion möjliggör omfattande återvinning av användbart material på alla nivåer, från system och sammansättningar till hela strukturer och fundament. Förutom att bevara resurser och minimera deponi, ökar också ekonomin genom att skapa nya sysselsättningsmöjligheter.

– Miljövänligt byggande. En aspekt av att utveckla branschen i cirkulär riktning är att minimera användningen av skadliga material i byggprocessen. Idag är det en myndighetsfråga, men det är viktigt för byggföretag att överväga miljöpåverkan av material de använder. Det är någon som ska riva, sortera och återanvända materialet också.

Minska efterfrågan på icke-förnybara råmaterial

CS Riv & håltagning driver Sveriges första återbruk direkt kopplat till en rivfirma: Brattöns återbruk, som startades 2012. Vi har därför en unik inblick i hur konstruktionen av en byggnad påverkar möjligheten att dekonstruera den för att kunna återanvända byggmaterialet, eller riva den på traditionellt sätt. Vi kan ge feedback för att göra rivningen mer effektiv och för att materialet ska kunna återanvändas eller återvinnas. Samtidigt försöker vi hitta sätt att ha inflytande över byggbranschen och återkoppla om vad vi lär oss genom våra rivningsprojekt.

Sammanfattningsvis handlar det om att minska efterfrågan på icke-förnybara råmaterial, minska produktionen av avfall och maximera värdet av återvunna material som används i alla stadier av kretsloppet: konstruktion, underhåll under byggnadens hela livslängd och demolering. Den cirkulära ekonomin måste betraktas under förloppet design, specifikation, upphandling, anbud med mera.

Av: Amanda Borneke

Läs mer: Här är de viktigaste nya miljölagarna 2019

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Falska flaggor av gula västar

krönika

Miljöpolitiken är sedan länge utsatt för allsköns anklagelser. Den leder till arbetslöshet och företagsflykt, den avfolkar bygder och slår mot låginkomsttagare. Medan argumenten för miljöpolitiska beslut sedan länge står klara gör dessa motargument att miljömål sällan nås. Och nu kommer nya invändningar, under de gula västarnas falska flagg.

Koldioxidskatt för företag – men inte för privatkonsumtion

Människor från Norden och Australien ser hellre att industrin miljöbeskattas, än deras egna inköp. Störst är stödet för koldioxidskatt mot fossilindustrin. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.